Den totala förvirringen
Jag lider av ett dåligt samvete. För allt möjligt. Och det ni som inte känner mig så suveränt som vissa gör (på gott och ont) bör veta att jag sällan har dåligt samvete, och sällan tycker synd om människor. Jag är den personen som skrattar mycket högt bebisar är fula, just för att de stackarna inte ens vet om att de är fula. Och ännu bättre, de kan icke göra något åt saken. Jag småler när gamla människor går förbi med rullatorer, jag kan tillochmed spendera en kväll framför teven när det är paraolympics, enbart för att det är så förbannat jävla underhållande. Detta låter respektlöst, men en dag så ska jag förklara för er varför jag tror att jag fungerar på detta mystiska vis. Jag är inte ensam, det ska ni veta. Dödens vänner äro många. Åter till ämnet, jag har många goda sidor också, när man har förtjänat att se dessa sidor så får man också det. Om man i mitt fall nu vill det..
Jo! Dåligt samvete! Där har vi det, det jagar mig. Jag drömmer lustiga drömmar om killar, ragg, föräldrar, speciella personer, vänner och syskon. Drömmar som liksom drar mig i håret och skriker vad jag ska göra härnäst och hur jag ska göra för att bli av med vissa känslor. Kalla dem "besvär". Besvär som jag är medveten om, jag vet varför och hur men jag hajjar inte då denna jävla röst verkar skrika på ett helt okänt språk. Kan någon ge mig en satans tolk? Förvirrade ännu? Jag är, jag är mycket snurrig i detta nu. Det jag pratar om är nog framtid, vänner, kärlek. Varför har man gjort alla dessa val i livet? Vad är det som påverkar egentligen? Är vi medvetna om vad vi sysslar med eller flyter vi bara med för att det är bekvämt?
Issue 2: Jag vet att ni har era problem, jag vet att både du och du mår relativt dåligt just nu. Men vad gör jag? Jo, jag orkar helt enkelt inte fråga, bry mig och prata om detta. Jag vet inte vad det är för fel, jag bara orkar icke. Detta borde vara mycket illa, men det kanske är bra trots allt. Ni får gärna komma till mig, men jag orkar inte jaga hela tiden och checka hur ni mår. Jag vet att det kommer sluta suveränt, det vet jag. Och jag är ju ytterst grym så jag vet. Nu säger jag farväl för denna tisdag, jag ska avnjuta en glass med Erik och prata allvar, hoho.
Jo! Dåligt samvete! Där har vi det, det jagar mig. Jag drömmer lustiga drömmar om killar, ragg, föräldrar, speciella personer, vänner och syskon. Drömmar som liksom drar mig i håret och skriker vad jag ska göra härnäst och hur jag ska göra för att bli av med vissa känslor. Kalla dem "besvär". Besvär som jag är medveten om, jag vet varför och hur men jag hajjar inte då denna jävla röst verkar skrika på ett helt okänt språk. Kan någon ge mig en satans tolk? Förvirrade ännu? Jag är, jag är mycket snurrig i detta nu. Det jag pratar om är nog framtid, vänner, kärlek. Varför har man gjort alla dessa val i livet? Vad är det som påverkar egentligen? Är vi medvetna om vad vi sysslar med eller flyter vi bara med för att det är bekvämt?
Issue 2: Jag vet att ni har era problem, jag vet att både du och du mår relativt dåligt just nu. Men vad gör jag? Jo, jag orkar helt enkelt inte fråga, bry mig och prata om detta. Jag vet inte vad det är för fel, jag bara orkar icke. Detta borde vara mycket illa, men det kanske är bra trots allt. Ni får gärna komma till mig, men jag orkar inte jaga hela tiden och checka hur ni mår. Jag vet att det kommer sluta suveränt, det vet jag. Och jag är ju ytterst grym så jag vet. Nu säger jag farväl för denna tisdag, jag ska avnjuta en glass med Erik och prata allvar, hoho.
Kommentarer
Trackback