Förvirrade Lina- Elsa

Ja, jag lever. Jag ville bara andas, sova, äta och svarva mig själv lite innan bara. Jag är så rackarns otaggad! Otaggad var väl kanske att överdriva, men mindre på. Nu är vi där igen, det eviga pået, pået?

Jag sitter i ett mycket soligt rum, med en hållning som kan liknas vi en gris sveper jag mina vattniga ögon över Karlbergsparken. När fan ska Gud den saten (nemen se där, jag fick in sate och gud i samma mening) bestämma sig för att göra gräset grönt och liggbart? Jag vill ha grönt gräs och jag vill ha det nu! Jag vill sola och jag vill sola nu. Men nej, det är mycket kallt och kulingvindar utanför fönstret. Jag kryper ner i mina byrålåda om det inte bli varmare snart. Detta är inget klagoinlägg, eller är det? Jag kanske borde överväga att döpa om bloggen, Linas klagoblogg. Det låter om möjligt ännu töntigare än vad den redan heter. Kasta mig överbord från ett stort fartyg tack.

Lovet bör redovisas med hjälp av dessa stödord:

Fest, mys, humor
Trötthet, sömn, busstur
Skärgård, mat, godis, kyla
Vind, vågor, bilkörning, fel på växeln
Flygtur, turbulens och död
Småland
Fest, magnecyl, nässpray och vin
Grill, utgång, regn
Sjuk, 05:00, stark lampa
Stort flyg och rulle
Mustascher, sömn, shopping

Bör tilläggas: Jag blev skallad. Ja det blev jag. Jag har sådant oflyt trots min oemotståndliga charm. Ont gjorde det. Nu har jag blivit en arg människa.

För övrigt så mår jag bra. Jag kommer att stänga in mig med plugg i minst tre veckor. Har ni tur kan ni få se mitt svinto fara förbi i en gränd nära dig. Det är mycket prov nu, varför? Jag vill sola och bada, skolka och vara allmänt olydig. Jag fick 8 klantidiotfel på min engelskauppsats, jag brukar vanligtvis få högst ett. Tönt tänker ni, men detta stör mig. Det stör mig så mycket att det kliar i mitt vänstra öga. Straffa mig.