Förvirrade Lina- Elsa

Så har Ingmar Bergman dött också, det känns som den ena gamlingen utlöser den andra till att trilla av pin; Povel Ramel sedan Timander och nu Bergman. I varje fall så såg jag en dokumentär igår om två äldre, en kvinna Greta och en man Albert. Själva dokumetären var egentligen inget speciellt, men den var verkligen tankeväckande på ett läskigt sätt. Båda bodde i deras gamla barndomshem och hade en stor rädsla från att flytta därifrån, trots att de visste att de tillslut var tvungna att göra det. De kändes så ensamma och jag blev faktiskt skrämd av att bli gammal. Det är oundvikligt, likaså döden. Men tanken på att inte längre känna sig behövd, varken av sina barn eller vänner för dessa har förmodligen redan gått bort om man lyckas bli så pass gammal som dessa två i dokumentären. Och att hela tiden vara beroende av andra, som gubben som skämdes så mycket när intervjuaren kom på grund av hans smutsiga fönster och hans allmänt ostädade hus. Men han var helt enkelt för gammal för att orka städa och vägrade skaffa hjälp, pondus? Äsch, tramsigt att tänka på det nu kanske. Men man vill inte sluta livet som ensam olycklig och med känslan av att känna sig öveflödig i världen.

Kvällen fortsatte med en dokumentär om hur Europa bildades för många många miljarder år sedan, den var riktigt intressant. Så nu har jag hittat massa inspiration till vart jag vill resa senare i livet. Och ikväll ska jag kika på en mindre seriös dokumentär antar jag; En oskulds dagbok. Den handlar om tre vuxna människor som aldrig upplevt sex, vilket låter ytterst lustigt. men det kanske är vanligare än vad man tror? Jag undrar bara varför, alla måste väl känna lust?