Förvirrade Lina- Elsa

Så fruntansvärt mycket frågor som alla desperat försöker finna svar på. Inklusive mig själv. Kan det vara därför man vill gå överdrivet många filosofikurser? Eller kommer de enbart att förvirra den redan ack så förvirrade jag? Frågor frågor och åter frågor. Jag ska inte gå in på livet satans frågetecken, det finns för många och för få intelligenta personer som är villiga att svara på dessa. Men ibland så har man en sådan dag där man bara går runt och undrar varför man gör det man gör, vad man gör och när man bör göra det. Men framförallt vad som ska ske efter skolan har tagit slut. Som jag nämnt tidigare är jag ju utomordentligt jäkla bra på att komma på idéer, men frågan består; kommer man att kunna leva på det? Och vill jag ens arbeta? Svar: Nej. Familjen har ingen arbetsmoral, får man lov att skylla på det i framtiden? Lyckligtvis har vidret till bror hittat jobb nu så han slipper snylta från far. Men jag då?

På något vis är jag väldigt glad över att få ha ett år kvar i skolan, så man har lite betänketid, trots att man får tvingas hänga med både ointelligenta och omogna 89: or i ett helt år till. Fy satan, nästan så att man önskar olycka på eder alla, lite i varje fall.

Den enda planen som fortfarande består från tiden då man var naiv är att resa i ca ett år, uppleva. Hoppa fallskärm (vilken framtid..) och förhoppningsvis försöka starta eget, aldrig att det funkar att arbeta under något svin. Men allt detta kommer väl ändras också. Nu ska jag släppa detta med skola och jobb, inom kort får jag mina betyg och då ska det firas sen är det släppt för ett halvår. Planen nu är väl att enbart bejaka min dionysiska sida så mycket som möjligt och släppa den apollonistiska, helt kanske?