Min dator har glitter på tangenterna
Ett ord var 10: e sekund. Det är sanningen. Föreläsning, föreläsning och mer föreläsning. Vart då? I aulan såklart! Självklart den varmaste jävla salen i hela skolan. Huvudvärken kryper sig på smått, irritation har redan infunnit sig och snart kommer jag på allvar att kasta datorsaten in i den spygula vidriga tegelväggen. Och med vem har vi föreläsning? Den som har föreläsningar varenda eviga lektion, han råkar också ha 3 ämnen. Ämnet nu är samhälle, massmedia, vilket kan vara ett väldigt kul grej att diskutera. Men nej, självklart har vi inte kul på lektionen. Han tar fram ett antal papper, läser pappret innantill, studsar lite upp och ned på tå av nervositet och skriver sedan av texten på de x antal papprerna. Han skriver en mening, läser, skriver ett ord och upprepar. Det hjälper inte att han stavar fel på hälften heller. Avslutning sker på detta vis, efter 60 minuter när alla halvt ligger ned på stolarna säger han: "Så! Är det någon som har någon fråga? Nehej, då slutar vi och fortsätter nästa lektion." Det är bra undervisning, jaaa. Nej fyfan, jag kanske överdriver men jag är så trött på detta. Nu ska jag på allvar gå ut och hoppa mig själv på foten; Nu switchade han till offentlighetsprincipen. Care to join me?
Kommentarer
Trackback