Förvirrade Lina- Elsa

Åh, så härligt bakis man kan vara en söndag. Skulle ju ha tränat men det sket sig totalt då jag vaknade upp runt 13. Men morgonen kunde inte ha börjat bättre; vaknade till doften av nybakta frallor och nybryggt kaffe! Underbart. Ibland kommer man på att man har det äckligt fint. Det är jag tacksam för idag kanske? Plus att mor och far förstår att jag och bror inte gärna går upp till farmor frivilligt, därför fick vi en liten summa pengar och nu kan jag klara mig några dagar till, woho. Ibland inser man att man kanske är lite vidrig, tog bilen ett kvarter, stannade 10 minuter, fixade lite mat och inkasserade sedan. Men, kärleken finns ju inte riktigt där så de får skylla sig själva.. Mutning är det enda rätta; redan på sjukhuset med farfar så såg jag till att få två gosedjur (besatt?) för besväret att åka till Danderyds Sjukhus och hälsa på. Redan då visste man vad man ville ha, och då var man 7 år fyllda. Då kan ni tänka er hur fasen det har utvecklats nu, scary..

Therese du var fan vrålbra igår, blir lite blöt i ögat. Jag menar här sitter jag och bloggar om ingenting, syr en bit och dricker för mycket vin medens du kämpar och jobbar. Förresten kommer vi på lunch på torsdag, då vill jag ha lyx och svingod mat. Inget annat.

Idag består Dumlistan enbart av ett namn, Smulan. För gårdagens räkning, åt helvete med dig lilla odjur.

Lina vaknar upp av ett hulkande ljud, klockan är 9: 00 och hon somnade 05: 30. Hon rusar upp ur sängen för att se vad som låter och ser Smulet stå och spy på Linas vita matta. Hon bryr sig inte, utan tycker mer synd om djuret. Då hör hon ljudet igen och ser en ny spyhög, och en till och en till. Den som kan räkna förstår alltså att det ligger 4 stycken högar av hundspya i Linas rum. Det är ungefär 4 för mycket. Hon rusar upp för att hämta papper och överraskas av en till stört äcklig hög utanför dörren, som en liten present sådär. Hennes ögon byter riktning och hon ser att det ligger hundbajs på mor och fars matta. Nu är hon väldigt arg, morgonen är sabbad och Linas rum är ingen offentlig trottoar. Hon väcker mor och ber henne rensa upp, ty det är inget hon är bra på. Då, precis framför hennes ögon sätter sig hunden ner, och kissar. Hon kissar på Linas trägolv, hennes nystädade golv. Detta blir för mycket för Lina och hon bryter ihop i ett grymt och elakt skratt medans hon ser på djuret och säger: "Och exakt hur tänkte du nu?". Hon får inget svar. Då ansluter hon sig till sin mor som rensar upp galenskaperna, och än är det inte över. Helt plötsligt ser hon hunden stå hukandes på den persiska mattan i hallen, hon bajsar rent ut sagt för att sedan gå och spy i vardagsrummet. Detta blev för mycket för Lina, så hon svepte en kopp kaffe för att sedan brista ut i ett högt och vilt skratt, igen.  Hon tyckte synd om den lilla hunden men man gör bara inte så. Så nu är alltså hunden på dumlistan. För en timme eller så, sen är hon underbar igen.

Nej, kan inte sova. Hur gör ni alla för att somna in så tidigt? Har ni något mantra ni mumlar och sedan somnar? Jag vill veta!

1. Gav en komplimang, jippi.
2. Sa att jag tyckte om mor och far,
3. Bryggde kaffe till Erik.
4. Log åt en sur tjej.
5. Gick ut med hunden, GRATIS.

Jag trodde aldrig att jag skulle säga det här men ingen har varit elak mot mig idag, I'm fucking happy! Det lönar sig att vara snäll?

Detta har skett idag:

1. Fick dinera frukost ensam då Erik var inlåst, elakt!
2. Blev puttad av en kille ute.
3. Blev puttad av en tjej som trodde att hon var smal och snärt ute.
4. Den äckliga turkiska killen som gjorde ett patetiskt försök till att dansa, usch!
5. Den vackra mannen som jag kikade in, som kikade tillbaka, som gick tillbaka för att säga: "Hej, vill ni dinera med oss på Burger King?". Och jag som önskade att han sade: "Hej, vill du dinera mig hemma hos dig.." Jag lider för att han var vacker och att jag förblir en blyger, jag vill knarka och avlida.

Ibland är Terron briljiant. Hon är riktigt smart och liksom lyser av intelligens. Detta händer inte allt för ofta men när det händer mår vi alla bra. Vi känner oss som lärjungar som samlats runt denna varelse för att få råd i livet. Idag var en sådan dag; hon kom på den underbara idén att parallellt med Snällskolan ska jag ha en "Dumlista". En lista där jag får sympati för de onda gärningar andra personer utsätter mig för. En sådan lista ska jag nu skapa. Och nu kräver jag att ni gråter ögonen ur er för hur onda andra människor är, och inte jag för en gångs skull.

Här kommer del 1:

1. Busschaufför som ej stannade framför mig när jag viftade med kortet utan körde strävsamt fram 5 meter till "de andra". Fy!
2. Erik som vägrade dricka upp min sista mjölk.
3. En ond unge som blängde på mig så att jag var tvungen, mot min vilja att viska och gestikulera fram orden: " Din jävla mongounge!!". Då blev jag lite ledsen.
4. Smulan som inte hälsade på mig när jag kom hem, det sved i hjärtat.

Förresten vill jag seriöst flytta till orten "Pungpina", där skulle jag trivas.

Den 14- åriga tösen på bussen mot Djurgården som inte hade förstått sig på det svenska språket och satt och gjorde narr av sig själv hela bussresan. Till tösen som inte förstod sig på modet alls och hade en stor svart hood med texten "Kista skolan", gigantiska örhängen i fejkguld och Pumasneakers. Stackars dig, du förtjänar verkligen sympati. Och till sist en blommkvast till mig som har varit så ädel och kallat dessa två idioter för töser i denna text. Åhh, vad jag är bra!  

Dagens:

1. Gödit Erik med en brownie.
2. Jagat en orm.
3. Busat med Smulet trots att hon bet mig och slemmade som aldrig förr.

Alltså förresten, förstår ni inte vad denna skola gör med mig egentligen? Jag kommer att vara en vild, ilsk liten människa med enorma ambitioner att göra onda saker när jag är klar. Denna skola sänker mig, jag har skaffat mig grava sovproblem då jag ligger och fantiserar om alla elaka kommentarer och elaka saker jag skulle ha kunnat göra under dagen. Jag fantiserar om vad jag skulle ha sagt om jag fick till expediten, jag drömmer om människor med defekter som bara önskar att jag kom dit och berättade hur allt låg till. Som en hjälp på traven. Jag har vilda fantasier om att en man med handikapp råkar titta lite för mycket över dennes sneda axel, snubbla till, tappa käppen och med den balansen och bara vackert slingra ned sig som ett vridet S nedanför mina fötter; då  tittar jag på honom, alltså jag ser boktavligt talat ner på denne man med ett förvridet leende som snart ska utbringa ett skratt och säger: "Jaha? Hej nu på en bit". Det är då jag vaknar och inser att alltihop bara var en dröm. Jag blir besviken och inser att Gud leker med mig.