Förvirrade Lina- Elsa

Ryssland. Det är som att bo i Ryssland. Mörkt, deppigt och kargt. Det kan inte få vara såhär, skit i klimatförändringarnas negativa effekter, hylla dom! Känn värmen, solen och det fuktiga klimatet. Jag säger ja. Å andra sidan är jag nog den största klimatboven av alla. Jag fick ett brev hem om källsortering härom året. Det stod att det skulle införas i vårt kvarter och att "lådorna" skulle ställas vid Karlbergsvägen. För långt suckade hela familjen, tar tre minuter att gå. Nu har de ställt upp nya lådor 10 meter härifrån. Källsorterar vi? Svar nej. Jag tycker att det är larvigt, är det inte det? Vem ska räddas och varför? Går vi under så går vi under tillsammans, samlade. Denna tanke invaggar mig i en falsk trygghet och är nog svaret till varför jag skiter fullständigt fan i miljön. Dumt? Kanske, men det är mitt medvetna val. Jag har tillräckligt med förvirring i livet redan som det är, jag behöver inte skaffa mig en till hobby. Förresten gillar jag tanken om den sista kvällen innan jordens undergång. Tänk att samla de man gillar mest, äta det man älskar mest av allt, göra allt man har velat göra men aldrig vågat, säga allt man inte har fått sagt. Tänk den sista kramen, den sista kyssen, det sista sexet, den sista drinken, sista vinflaskan man korkar upp och de sista orden. Fan vad mysigt. Egentligen borde man leva så varje dag, men vem orkar försöka egentligen? Istället går vi upp, mesar, stressar, äter nyttigt fast det smakar skit, försöker vara sociala med folk vi avskyr, tiger, tränar även om vi hatar det, kommer hem, tiger, äter middag, ägnar åt oss värdelösa nöjen, sover, godnattpussas och drömmer om allt vi egentligen vill göra..

Så, där har vi dagens klagomål!