Förvirrade Lina- Elsa

Folding, folding, folding. 5718, 5646, 5718, 0366.. Jag överlever men jag dör. Igår med mitt nattliga samtal med Erik insåg jag att det här med att jobba ger en känslan av att vara frihetsberövad. Jag känner mig berövad! Rånad, rånad på min fritid? Men jag trivs, men allt är nytt. Sprillans. Jag gillar nytt, att se framåt, att strunta i allt bakom en, sätta på sig skyglappar och köra stenhårt, men vart kör man? Och varför? Jag önskade (halvt) att jag var en sådan jävel som alltid är nöjd, som tar det den får och nöjer sig, är tacksam och glad. Jag vill bara ha bättre, hela tiden. Men ändå på något mystiskt konstigt sätt är jag så oerhört nöjd med allt. Hur det går ihop kan man fråga sig, och att söka svar har jag lagt ner med min tvärtom- metod. Nu slänger jag ur mig tusentals frågor istället men skiter faktiskt i svaren. Tro vad vi vill om det men en sak är säker och det är att jag alltid givetvis talar sanning! Så, nu skippar jag all denna nonsens och laddar för en dag på jobbet där jag fullkomligt ska charma brallorna av dom.. Bye now!