Förvirrade Lina- Elsa

Jag har kommit på en ny fobi. En ny fobi. Fobi. "Övergångsställefobi". Sjukt jobbigt! Någonstans inom mig vet jag att den alltid har varit där; skräcken när man var en liten knodd, vetskapen om att "tittar jag inte vänster, höger, vänster" jävligt fort nu så dör jag. Går det inte smidigt blir det mobbning på rasten och skippar jag det helt är jag dödens hemma. Förstår ni? Att skrämma upp små barn på det viset, att tala om att övergångsställen innebär döden om man inte passerar dessa rätt är grymt! Nu har rädslan bytts ut mot ett annat obehag.. Alla bilister glor ju på en när man spatserar där över vägen, och detta, detta gör mig panikslagen. Jag har fått för mig att jag haltar, jag blir varm, försöker gå rakt, vinglar, inser att jag förmodligen ser full ut och och tar ett sista skutt över kanten för att med irrvillig blick fortsätta min promenad. Glad över att jag har överlevt helvetet. Finns det terapi för sånt här? Jag vill ha i sådana fall ha den innan jag hamnar i chock, stannar mitt i vägen och blir överkörd av någon jävel i nyköpt Porsche. Det vore skamligt. Hjälp.