En handikappad på rullbandet

Idag har jag fixat håret. Först blev det svart, sen brunt följt av lila följt av rött. Efter duschen såg jag ut precis som vanligt igen. Mystiskt det där. Jag har tränat också, och jag tycker fortfarande att det är lite larvigt det där med träning. Människor som springer runt med pulsmätare och stegmätare INNE på gymmet med desperation i blickarna. Ni är löjliga men jävlar vad snygga och tränade ni kommer att bli. Jag cyklade 1, 5 mil och försökte göra mitt bästa för att inte stirra på någon. Det var svårt. Framför mig sprang en handikappad kille på löpbandet, den synen var speciell. Och nej, jag skrattade inte, det skulle aldrig falla mig in. Nu ska jag läsa, min tredje bok för den här veckan. Helt plötsligt fick jag mycket fritid, fantastiskt. Fri tid.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback