Förvirrade Lina- Elsa

Nyfikna? Ja. Jag förstår det. Jag har tappat min pusselbit, ett örhänge. Mitt örhänge. Ni vet. Så tråkigt allt blev. Så lätt allt blev att förstå. Jag har kommit att förstå mycket. Vi har talat andar, spöken, astrologi och solat oss bruna på en äng utranför ett radhus. Kanske druckit vin i plastglas, låtsats vara falkenbergare och festat med den äldre generationen. Vad fint. Så fint allt är. Och så mycket jag inser. Satan, ett helt liv ryms i mig just nu. Ett fulländat liv, med så mycket mer att uppleva. Logiskt? Nej. Det ska inte vara logiskt. Livet är fantastiskt jävla vidrigt men ack så ljuvligt.