Förvirrade Lina- Elsa

Försöker verkligen klämma fram något vettigt. Men något grämer mig som tusan, något som är alltför personligt att lägga upp här, antar jag. Det är inte allvarligt, bara en tanke. Ni som ogillar mig skulle jubla och ni som gör motsatsen skulle tycka att jag var en fjant. Bara för en timme, just nu, tycker jag lite synd om mig. Bara lite. Det händer aldrig, aldrig. Men ibland måste man väl få plåstra om sig själv och känna sig liten och förvirrad på rikigt. Något mer personligt skulle jag vilja ha, bara för idag/ inatt. Något som verkligen kändes, som inte försvinner och som ställer upp. Som man kan lita på, på riktigt. Jag har svårt för att lita på människor, det visar sig alltid att jag inte borde ha gjort det. "Buhu, buhu", tänker ni. Nej, inte så. Har bara sett så många i min närhet som har fått deras drömmar/ hjärta eller liv krossade. Ärligt talat vet jag inte vad som är bäst; att krossa eller att bli krossad? Just i detta nu föredrar jag det första alternativet. Mitt samvete skulle knappt blinka.. Jag ska bättra mig. Godnatt nu vansinniga nattmänniskor.