En dröm om landet
Ni vet väl att jag innehar världens vackraste plats att vara på? Jag menar det, finns inget bättre. Det finns inga grannar, bara skog och klippor. Man kan nakenbada, solnäcka, skrika, hojta, ha storslagna fester till soluppgången och spela badminton tills man trillar av pin. Man kan vara hur ful och smutsig som helst, man kan vara tyst en hel dag eller planera bjudningar med vin och grillat. Man kan vara precis den man är, man får jobba för det men allt besvär är värt det när man har funnit det där lugnet. Jag kallar det inte att fly, jag kallar det att vara fri. Obegränsad av samhällets regler, rätt och fel och andras åsikter. Jag minns en gång när jag var runt tio; Erik har alltid älskat att gå runt naken så vi gjorde ett vad med mamma. Vi skulle gå nakna 5 km in i skogen och få typ en hundring. När vi nästan var framme kommer ett stort sällskap förbi, runt tio personer som glor ögonen ur sig. Vi hälsar, nakna och glada och fortsätter sedan att traska. Det jag menar är att det måste sett jävligt skumt ut, men de gick bara vidare och skrattade åt det. I storstan skulle man ju bli insydd för gott. Ett stort plus är att det finns ett fantastiskt litet båthus vid Väddö där det serveras underbar mat, goda drinkar och bjuds på livemusik; KnappKarlsson. Alla möbler är olika, personalen går och badar mellan passen och det finns ingen prestige i det hela. Bara skön livemusik en varm sommarkväll med härligt sällskap. Där vill jag vara nu, i Norsviken med barfota gräsiga fötter, solbrända axlar och smoothies på bryggan. Mina goda vänner ska få följa med dit i sommar, men just nu är det en hemlis.
Kommentarer
Postat av: Collaste killen i stan !
Helt sann är ju inte denna historia, jag råkar veta något man inte kan göra där =0
Trackback