Uteblivna känslor och den där balansen igen
Jag är liksom alldeles för upptagen med mig själv just nu. Att jag inte kan tänka. Alls. Det känns så bra allting, eller.. Det känns lagom; inget sorgligt, ingen större glädje, inga tråkiga dagar, bara helt helt vanliga dagar utan dramatik. Det låter fruktansvärt men det känns faktiskt rätt skönt. Slippa fundera, slippa bli ledsen, förbannad eller otroligt lycklig. Jag vettefan, borde egentligen krypa ner under täcket, känna mig ensam och fundera på döden. Men jag har verkligen ingen lust. Det känns som att jag balanserar; mellan det fina och det fula. Inget mer, inget mindre. Snart faller jag över åt ena hållet. Som vanligt men just nu känner jag bara balans. Och uteblivna känslor. På ett fint sätt.
Kommentarer
Trackback