Åååhh

Vilken kass dag. Fy jävla fan. Vi skiter i varför. Eller ja, allt. En sån där dag när jag inte kunde vända mitt humör, där jag fan skulle kunnat börja gråta när som helst. Och det händer inte ofta, jag skyller på medicin. Usch. Men! Tacka vet jag fina kollegor som har orken att stå ut med svordomar och allmänt piss. Det har aldrig varit så underbart att komma hem som ikväll. Halvdan musik får ni. Det är ni värda.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback