Förvirrade Lina- Elsa

Fuck it. Visst? Är så rysligt less på det här vädret, det här landet och allt som har med vinter att göra. Kontrollfreak som jag är flippar jag lätt ur när jag inte kan hantera mitt eget humör. När jag har någon elak jävel i mig som bestämmer att dagarna är skit. Allt är lika, åt samma håll, på samma sätt. När jag inte kan urskilja det jag gillar från det jag ogillar. När inget spelar någon större roll. När vintern har kommit, lagt sig, försvunnit, kommit igen och sedan runnit ner längs gatorna som någon kletig, deprimerad, sorglig sörja av inspiration som aldrig kom. Fan. Jag misshandlade sönder honom med bilder av sommar, blommiga blusar, hippievästar, höga kilkackar, skinnjackor, bryggor, vårfikor, picnics, sena morgonar, balansgång på murar, mosebackes uteliv och grym musik. Jag tror han fick nog. Jag fick nog. Har ingen lust att sura. Jag fick inspiration, av en slump. Den väcktes och jag blev vansinnigt arg. Herregud vilka underbara vår och somrar jag har upplevt. Total lycka till skillnad från att försöka hålla huvudet över ytan varenda vinter. Nä. Paris kommer att göra gott. Sedan väntar fantastiska möjligheter, nytt folk, sjösättning, flytt, utbildning och grymma konserter. Åh.