Män är den nya kvinnan
För att citera en mycket god vän: Män är kvinnor och kvinnor är män nuförtiden.. Skärpning!
Det var ungefär så det kändes..
Du är fri och tar allting för givet, du kan skratta åt livet
Du lever för stunden, precis som jag
Det är nudlar och lånade pengar, du har grå efterslängar
men lyckan i grunden, precis som jag
Vi är som personifierade Nittiotal
i ett virrvarr av chanser och val
Ont om rutiner, gott om dåliga vanor, gott om kitchiga planer
Jag lever för kicken, precis som du
Jag blir oinspirerad och ledsen av kraven och stressen
Jag har frihet i blicken, precis som du
Här står livet i farstun, så nära inpå
men det är nåt som gnager ändå
Det kallas tvivel, det där som stör
Det kallas för en klump i magen och ett konstigt humör
och jag ser hur du tänker på nåt
hur du längtar dig bort
som en fågel i bur
En obehaglig distans
en konstig känsla nånstans
Det känns tomt - eller hur?
Som ett kliande, svidande skavsår är den tomhet som kvarstår
när du somnar om natten, precis som jag
utan mening på jakt efter ruset, genom dunket och bruset
Du lever för skratten, precis som jag
Vi är som flugor i smöret på nån annans kalas
Vi proppar i oss och vi vaknar som as
Här ligger ångest och prylar i drivor, jag unnar mig skivor
Dom hjälper mot ledan, precis som du
Jag har tid, jag har lediga dagar, där jag sitter och klagar
och längtar till fredan, precis som du
Kan du höra hur det låter i ditt vilsna skratt?
Kan du känna hur det gnager i natt?
Det kallas tvivel...
Här står livet i farstun, så nära inpå
men det är nåt som gnager ändå
Det kallas tvivel...
Du lever för stunden, precis som jag
Det är nudlar och lånade pengar, du har grå efterslängar
men lyckan i grunden, precis som jag
Vi är som personifierade Nittiotal
i ett virrvarr av chanser och val
Ont om rutiner, gott om dåliga vanor, gott om kitchiga planer
Jag lever för kicken, precis som du
Jag blir oinspirerad och ledsen av kraven och stressen
Jag har frihet i blicken, precis som du
Här står livet i farstun, så nära inpå
men det är nåt som gnager ändå
Det kallas tvivel, det där som stör
Det kallas för en klump i magen och ett konstigt humör
och jag ser hur du tänker på nåt
hur du längtar dig bort
som en fågel i bur
En obehaglig distans
en konstig känsla nånstans
Det känns tomt - eller hur?
Som ett kliande, svidande skavsår är den tomhet som kvarstår
när du somnar om natten, precis som jag
utan mening på jakt efter ruset, genom dunket och bruset
Du lever för skratten, precis som jag
Vi är som flugor i smöret på nån annans kalas
Vi proppar i oss och vi vaknar som as
Här ligger ångest och prylar i drivor, jag unnar mig skivor
Dom hjälper mot ledan, precis som du
Jag har tid, jag har lediga dagar, där jag sitter och klagar
och längtar till fredan, precis som du
Kan du höra hur det låter i ditt vilsna skratt?
Kan du känna hur det gnager i natt?
Det kallas tvivel...
Här står livet i farstun, så nära inpå
men det är nåt som gnager ändå
Det kallas tvivel...
Vår, er min?
Så blev man förvirrad, IGEN. Jag blir vansinnig, tokig, kanske galen. Det är varmt, kanske till och med vår. Vinterkapporna får vila och fram åker drömmen om min bestulna skinnjacka. Det här kommer att bli en bra dag på jobbet. Erik och jag sätter på oss jobbrockarna och inser att den här helgen faktiskt kommer att ta död på oss båda.. Frågan är om man vill och ska leva såhär? Nej, det är inte katastrof, det är roligt mestadels. Men! Men, jag skulle kunna komma på tusen saker som är minst lika roliga.. Göra kullerbuttor på en äng, dricka kaffe tills man blir alldeles yr, skriva en novell, måla, bada, springa runt Karlberg, skänka pengar till välgörenhet, shoppa tills man är katastrofalt pank och bebodd med ångest, gå på tivoli, vandra runt Söders höjder en hel natt, göra snöänglar, rimma på ord, få massage, ta körkort, segla, ta en långtripp utomlands, baka bullar, ha en middagsbjudning, sy en kollektion, vika servetter, borsta en tand osv.. Men icke, istället ska man arbeta. Det är kul runt jul..
Mr Rabbit
Jag har köpt en kanin. Bor man i Rysslands bortglömda systerland så får man slakta, fixa till och köpa kaniner. Jag hade en kanin en gång, två faktiskt: Fia och Smulan. Fia såg ut som den som sitter på mitt huvud, men det kan omöjligt vara hon.. Min hund heter Smulan.. Henne skulle jag aldrig sätta på huvudet dock. Bara för att klargöra. Så, med detta kan jag bara komma fram till en sak; jag har kommit ett steg närmare Herr Vit, och ett steg närmare försoning. Det tar sig!
Nu ska jag beväpna mig med pensel, färg och maskeringstejp och göra en insats i mitt rum! Det fanns en dag då jag hade hästar på väggen, alltså på en bård, en bård med hästar. Jag avskyr hästar.
W
Fakta
Ingen försoning här inte. Ingen försoning, alls. Varför blir man lika chockad varenda jävla vinter? Man vet ju att den ska komma, att den kommer att komma. Ändå får man panik, gömmer sig och vägrar inse att det faktiskt är skitkallt och att man måste bära tre lager av yllekoftor för att ens kunna gå till tunnelbanan. Och väl därinne sitter hälften med rödfrusna näsor och äppelröda kinder och kippar efter andan i deras lager av ull och polyester.. Resterande hälft försöker desperat att få upp blodcirkulationen i deras blålila fingertoppar. Hot and cold, jag avskyr det. Låt er inte luras av glada barn med pulka, vackra snöiga idyller eller det där speciella ljuset som sprider sig över snön.. Det är en illusion, och vintern, den jäveln, kommer att byta kläder, jaga efter er och fälla er en efter en..
Igår blev jag skallad tre gånger av samma snubbe.
Imorgon njuter jag av att vika alla dessa förbannade tröjor, byxor och klänningshelvetar.
I veckan så smäller det.
Igår blev jag skallad tre gånger av samma snubbe.
Imorgon njuter jag av att vika alla dessa förbannade tröjor, byxor och klänningshelvetar.
I veckan så smäller det.
Mr Winter, go away
Haha. Hahah, ha ha ha! Nu kan sommaren och jag kyssa värmen adieu; inget mer skimmer, ingen mer parklek, inga mer ljusa nätter, ingen mer "grynting", inget rosé i parken och inga sliriga hemfärder med doft av syren. Jag och vintern ska försonas, vi ska ta i varandra, kramas, njuta, lära känna varandra. Vi ska kylas ned tillsammans, slira runt med varandra, ramla, famla och bli snoriga ihop för att sedan skiljas åt som ovänner och ta upp fighten i november nästa år.. Men för tillfället ska jag sluta upp med denna dramatik, dränka mig i helgtaggning, sladda runt i mina mest charmerande skor och popveva med den underbaraste vännen av alla!
Knit, knit, knit..
Folding, folding, folding. 5718, 5646, 5718, 0366.. Jag överlever men jag dör. Igår med mitt nattliga samtal med Erik insåg jag att det här med att jobba ger en känslan av att vara frihetsberövad. Jag känner mig berövad! Rånad, rånad på min fritid? Men jag trivs, men allt är nytt. Sprillans. Jag gillar nytt, att se framåt, att strunta i allt bakom en, sätta på sig skyglappar och köra stenhårt, men vart kör man? Och varför? Jag önskade (halvt) att jag var en sådan jävel som alltid är nöjd, som tar det den får och nöjer sig, är tacksam och glad. Jag vill bara ha bättre, hela tiden. Men ändå på något mystiskt konstigt sätt är jag så oerhört nöjd med allt. Hur det går ihop kan man fråga sig, och att söka svar har jag lagt ner med min tvärtom- metod. Nu slänger jag ur mig tusentals frågor istället men skiter faktiskt i svaren. Tro vad vi vill om det men en sak är säker och det är att jag alltid givetvis talar sanning! Så, nu skippar jag all denna nonsens och laddar för en dag på jobbet där jag fullkomligt ska charma brallorna av dom.. Bye now!
Att rama
Rama in, bygga ut. Rama in, bygga ut. Rama in men bygga ut. Bygga ut, rama in. Rama ut och bygga in? Spränga ut och bygga nytt? Spränga nytt och bygga gammalt, ta det gamla och bygga ut, det nya ramas in? Vintern är inte bra för mitt psyke. Nu ska jag ta en ståtlig hammare och bygga konst på väggen. Att sy är en värdslig sak, hammare och spik det är grymt. 
Jul mot nyår, bytt är bytt
Nej. Egentligen borde jag säga ja, men nej klingar så underbart bra just nu. Nej, det är inte jul ännu. Nej det är november och man ska INTE julpynta ännu. Nej, det ska inte regna, nej det ska snöa. Nej, jag vill inte ha kyla. Nej, tio år sen det stormade varje dag! Nej, falska människor är inget att ha och nej jag ska bli en trogen nej- sägare innan jul. Det blir ingen jul för mig, ty jag ska jobba. Underbart. Och ja, jag vet att många jobbar jul. Låt dom göra det, men släpp för fasen mig. Julen är min, var min, jag hade den. Nu får jag släppa den och byta ut mot nyår. Nyår är officiellt min, jag älskar dig.
Söndagshat
Always mad and who's the drunk?
En söndag i vasastan är ungefär lika rolig som en lördagkväll i skogen. Det där dött, unket och hela stan osar sprit. 80 % av alla är bakfulla, 10 % är alkisar och resterande är gamla. Man kan se en och annan själ vandra Röret ner och köpa bakispizza på Birkastans, hyra bakisfilm på Buylando och köpa gammalt råttgodis på Birkahallen. Med andra ord är det inte mycket aktivitet. Jag har funderat länge och väl på vad söndagar skulle vara bra för, förutom rehab- aspekten. Det måste finnas någon mening? För vad gör man en söndag förutom att kolla på repriser och äta upp sig? Man kanske skulle aktivera söndagar; träna, gå ut, käka god middag, bio, designa, kreera? Det enda vettiga jag har lyckats göra en söndag är att köra badminton med Terron, som vi i och för sig oftast avbokade på grund av sena morgonar, men vi gjorde i varje fall något. Söndagspromenader borde kanske införas officiellt. Men det är kallt och jävligt nu. Något måste fylla mina söndagar, inget mer bakishäng, inget soffliggande utan något viktigare. Jag ska bli viktig.
6
I got my eye shut praying they won't stray
And when I sexed up
That's what makes the difference today
I hope you blow away
Jag vill checka in tack
Jag har druckit en liter te. Jag avskyr te. Det är det dummaste någonsin. Nyttigt? Nej, inte med socker och honung i, vilket är ett måste för att det ska gå ner. Bra mot halsont, jo tack. Jag tror nog att jag lika gärna kan svepa en liter Baileys och må lika fint i halsen imorgon.. Det känns gubbigt att dricka te, gubbigt att sitta här och grubbla och skriva. Jag har dessutom på mig en grå grovstickad gubbkofta för att förhöja känslan. Jag funderar starkt på att tända kakelugnen, krypa in i tofflorna, börja blossa pipa, ta en konjak och sätta på en LP..
Jag väntar på undergången
Ryssland. Det är som att bo i Ryssland. Mörkt, deppigt och kargt. Det kan inte få vara såhär, skit i klimatförändringarnas negativa effekter, hylla dom! Känn värmen, solen och det fuktiga klimatet. Jag säger ja. Å andra sidan är jag nog den största klimatboven av alla. Jag fick ett brev hem om källsortering härom året. Det stod att det skulle införas i vårt kvarter och att "lådorna" skulle ställas vid Karlbergsvägen. För långt suckade hela familjen, tar tre minuter att gå. Nu har de ställt upp nya lådor 10 meter härifrån. Källsorterar vi? Svar nej. Jag tycker att det är larvigt, är det inte det? Vem ska räddas och varför? Går vi under så går vi under tillsammans, samlade. Denna tanke invaggar mig i en falsk trygghet och är nog svaret till varför jag skiter fullständigt fan i miljön. Dumt? Kanske, men det är mitt medvetna val. Jag har tillräckligt med förvirring i livet redan som det är, jag behöver inte skaffa mig en till hobby. Förresten gillar jag tanken om den sista kvällen innan jordens undergång. Tänk att samla de man gillar mest, äta det man älskar mest av allt, göra allt man har velat göra men aldrig vågat, säga allt man inte har fått sagt. Tänk den sista kramen, den sista kyssen, det sista sexet, den sista drinken, sista vinflaskan man korkar upp och de sista orden. Fan vad mysigt. Egentligen borde man leva så varje dag, men vem orkar försöka egentligen? Istället går vi upp, mesar, stressar, äter nyttigt fast det smakar skit, försöker vara sociala med folk vi avskyr, tiger, tränar även om vi hatar det, kommer hem, tiger, äter middag, ägnar åt oss värdelösa nöjen, sover, godnattpussas och drömmer om allt vi egentligen vill göra..
Så, där har vi dagens klagomål!
Så, där har vi dagens klagomål!
Goodnight
Sova. Sömn. Att sova. Sovit. Somna. Söva. Bli sövd. Sov. Söv. Sav.
Konstaterande
Döden har tittat in. Det regnar, är svinkallt och tjuvar tassar runt med min jacka..
Much better!
Like I said.. Idag är en bättre dag! Vad är felet? Här skulle det komma trettio morgonfrågor men jag skippar dessa och skiter helt enkelt i att få svar.. Jag talar om tvärtommetoden, den är applicerad. Jag gillar den faktiskt, mycket. Så, lördag lördag, lördag.. Ikväll får jag gå ut, inget jobb imorgon! Jag ogillar att jobba på helgen, det är dock mer drag men det är segt. Man kan inte riktigt koppla av. Efter jobbet blir det stort kalas i Tyresö, första gången man är där. Maskerad, som vanligt denna årstid. Kameran ska med, bilder kommer upp sen! Jag ska vara en björn. Sjukt hett. Björnen. Nu ska jag rusa till jobbet och faktiskt se till att njuta av färden dit. Önska mig lycka till bland alla bakfulla resenärer..
Hatattack, here we go!
Jäävlar vilken deppig dag. Precis när man känner att humöret har legat på topp hur länge som helst så svackar det. Nu vet jag med mig att det bara är för idag men ändå. Mitt humör går upp och ner värre än en gravid kvinna med pms och nikotinsug.. Jag avskyr det. Jag avskyr att jag tänker så förbannat mycket, jag avskyr att jag aldrig kommer fram till svar och jag avskyr att jag är så jävla logisk hela tiden. Sen avskyr jag att jag tycks vara den enda som tänker, undrar och funderar. Jag avskyr att man måste jobba för att leva, jag avskyr hur allt är uppbyggt, jag avskyr att alltid vara rastlös, jag avskyr att inte rikitgt veta, jag avskyr att veta när jag inte vill, jag avskyr att folk vet mer än vad jag vet, jag asvkyr att vilja veta, jag avskyr avundsjuka, jag avskyr sjuka men framförallt avskyr jag att känna den här dryga känslan. Att något känns fel, eller lustigt. Obehagligt. När jag inte vet. Men som sagt, imorgon kommer det kännas helt annorlunda. Det är det som är så fantastiskt underbart med mitt humör.
Vart tog det vägen? Va?!!
Vart tog det vägen? Va?!!
Morgontänk
Idag njuter jag. Njuter av att sluta 21 en fredagkväll. Det är exakt det man vill.. Ibland önskar man att man bara kunde dra, ett tag i varje fall. Någonstan där inte alla skumma ting som existerar här existerar. Där folk verligen njöt av att leva, slutade stressa och där man slapp bli påverkad av negativ energi. Flummigt, nej. Morgon + kaffe= tankar. Frågan är om livet går ut på att stressa upp på morgonen efter för lite sömn, kasta i sig frulle, springa till tunnelbanan, stå och svettas med alla andra stressade deppiga morgonsjälar, kasta sig in på jobbet, jobba åtta timmar och vänta på att få gå hem, försöka träna/ leva/ umgås/ ha kul för att misslyckas och befinna sig i sängen igen. För en underbar natt av stress, ångest och 5 timmars sömn. Är det värt det bara för att få det där sköna pappret den 25: e varje månad? Ytterst jävla tveksam. Det kan inte vara så, jag pratar om livskvalité; njuta, umgås, leva och försöka strunta i den här storstadsstressen.
Hmm...
Så underbart att se att mina tappra läsare faktiskt blir sorgsna när jag inte skriver i denna vansinnigt skumma blogg. Jag ska skärpa mig och addera mer ilska, kärlek och hat. Idag är min lediga dag, imorgon blir det tufft med leverans klockan åtta. Dagen kommer då att bestå av kaffe och kiwi. Inte tillsammans. Nej.
Igår var jag på biografen och såg "Låt den rätte komma in", sjukt bra var den. Den var vacker men ruskig. Har ni märkt av den där skumma känslan sent på nätterna på biografer? När allt släcks och ljudet dör, det är kusligt like hell! Undrar om det går att övernatta i en salong.. Jag känner mig för ovanlighetens skull satans tanskspridd; jag gör en sak men tänker på en annan, jag slår ett nummer men ringer ett annat, jag går åt fel håll, fel rum och fel riktning. Det kanske blir så när vintern nalkas. För det går inte att förneka längre, det är svinkallt.
Idag hatar jag Com Hem som har stulit alla mina kanaler och släckt ner min hobby. Inatt fick jag njuta av valvakan på finska eftersom det var den enda jävla kanalen som fungerade i mitt rum. Jag hoppas att ni brinner.
Igår var jag på biografen och såg "Låt den rätte komma in", sjukt bra var den. Den var vacker men ruskig. Har ni märkt av den där skumma känslan sent på nätterna på biografer? När allt släcks och ljudet dör, det är kusligt like hell! Undrar om det går att övernatta i en salong.. Jag känner mig för ovanlighetens skull satans tanskspridd; jag gör en sak men tänker på en annan, jag slår ett nummer men ringer ett annat, jag går åt fel håll, fel rum och fel riktning. Det kanske blir så när vintern nalkas. För det går inte att förneka längre, det är svinkallt.
Idag hatar jag Com Hem som har stulit alla mina kanaler och släckt ner min hobby. Inatt fick jag njuta av valvakan på finska eftersom det var den enda jävla kanalen som fungerade i mitt rum. Jag hoppas att ni brinner.
Orkar man inte, då citerar man
"Jag anser att människans främsta mål i livet är att förverkliga sig själv. Att förverkliga sig själv genom njutning är ädlare än att göra det genom plåga".
