Förvirrade Lina- Elsa

Men förlåt! Jag har glömt. Finns liksom inte mycket att resonera över.. Vet bara att man ska omge sig med vackra starka människor som lyfter en och får en att känna sig värld guld. Jag har ett par sådana. Evigt tacksam för det!

Men.. Funderar lite över att det sticker upp vackra män lite överallt? Kvinnor också för den delen! Det måste vara våren? Blev plötsligt på en bra mycket bättre humör.

Lite ur fas. Vill redan gå hem. Träna, dricka kaffe och vara lugn. Får vänta till nästa fredag, då är jag nämligen äntligen ledig.. Vansinnigt. Ska dra i mig en kaffe och hoppas på en bra dag!

Ibland säger någon annan det bättre. Och allt blir solklart. Eller ja, så klart det kan bli i livet. Och det svider. Det värker inte men det känns lite ibland. Mest för att det finns en oförståelse i det hela. Och just för att jag lyckas förvirra mig själv mer än någon annan. Jag ställer frågor som är omöjliga att besvara. Just nu. Men tror ändå att det mesta löser sig, med tid och rätt personer. Ett tecken på att det var fel är nog att du ställer omöjliga frågor.. Du gör det invecklat och komplicerat. Skulle allt vara "rätt" då skulle det inte finnas massa frågetecken och funderingar. Då skulle det vara tryggt och du skulle vilja vara en enhet. Ett väsen, ihop. Svårare än så är det inte. Solklart. För minuten. Väsen. Vackert.

Åh men kan ni förstå hur skönt det var att sova till ett?! Lyx. Behövde verkligen ta igen massa sömn. Igår var fantastiskt, som alltid i rätt sällskap. Sjömanshatten på och nya skor. Vevade loss till tre sen väv gamlingen hungrig!

Fan fan fan fan fan. Trots en underbar kväll med kärlek, god mat, dans och fin musik så ligger jag här sömnlös . Önskade nästan att jag faktiskt kunde bryta ihop i någons armar. Men jobbar för mycket, tänker för lite, bryr mig för mycket och oroar mig kanske för lite. Har gjort något livsavgörande. Igen, känns måttligt. Nu ska jag sova och jobba. Kul.,

Hej mina små apor. Idag ska vi röja lagret. Kul tycker jag! Gå upp fem. Kul tycker jag!

Min telefon ställde om sig. Gånger två. Vaknade alltså klockan fem. Gick upp. Yrade. Försökte ta reda på vad klockan var i mitt diffusa tillstånd. Hon var fem. Sov en timme, drack kaffe skitlänge. Tror nu att jag är synkad, är på väg till jobbet. Hon är runt nio va?

Här ligger man. Vaken. I en alldeles för varm säng. Knöliga kuddar. Varmt. Oljud. Oväsen. Fick ingen sovmorgon imorgon, uppe med tuppen med tanke på det här påhittet som kallas sommartid.. Tänker på allt dom säger att man inte ska tänka på. Livet, döden, kärleken och ekonomin. Framtiden glimtar fram lite då och då. Tänker på hur många till jumpsuits jag kan köpa innan någon säger till mig. Tänker på vad jag åt till middag igår. Hur kaffe egentligen smakar. Om man kan bli osynlig.. Ni vet, såna saker. Och såklart allt det djupa mellan varven. Vad lycka är, hur man uppnår total kontroll i livet, om man kan bli kär i en person två gånger om, om kärlek bara är ett påhitt.. Om pengar inte fanns.. Om lycka inte fanns, finns inte kärleken då? Och om kärleken inte finns vad är lycka då.. Är det ena beroende av det andra? Så tänker jag. Och så har jag mani att jag måste tänka baklänges, till punkt ett för att sedan tänka fram igen. Så, jag ligger här vaken och försöker stänga ner kiosken. Ses om någon timme små varelser.

Näää men godmorgon! Sol, kaffe och.. Håll i er! Jobb!

Albin har börjat fotografera. Med en gammal kamera med tryckknapp. Igår förevigades vi.

Jag tror att jag gör det nu. Jag lyssnar på en underbar sång som jag bara förknippar med Kalle. Jag tror att det känns. Det känns. Har inte vågat lyssna på Cornelis trots att jag älskar honom. Men det är för mycket. För mycket Erik, Robert och diverse namn som kändes den dagen. Dagen som blev som ett vakuum. Som gick rätt smidigt förbi mig. På låtsas. Bara för att trösta. Önskar och har önskat att han skulle återuppstå. Verkligt. Så dom får ta i honom, skåla, kramas, skratta, dansa och slåss ihop igen. Grabbarna. Men du är borta. För alltid. För gott. Inget mer av det. Det är bara mardrömmar i någons huvud.

Skulle gärna ta en fladdermus.. Nu. Bara äga. Gillar.

Hej torsdag. Är lite betuttad i dig.

Och ja tack till det här. Vind i håret, solvarm, saltstänk och vågor. Hatar egentligen att tänka framåt; att längta Är mer åt en bakåtsträvare har jag förstått Men nu längtar jag. Det enda som skrämmer livet ur mig är att du har för varje dag du längtat på nåt vis förlorat en dag.. För att du ville ha dagen efter. Jag får inte ihop det. Det skrämmer mig, att jag slösar med mina dagar och tycker att dom är inget värda. Det komiska är ju att jag efter ett år kommer att blicka bakåt och tycka att allt rockade. För att sedan hamna i samma tankegångar igen.. Hamsterhjul. Cirkusdjur. Godnatt.

Ja tack. Ja!

Jag har fixat fräknar! Känns som ett seriöst tecken på att det finns hopp. Om sol, skönhet, kärlek och varma nätter! Det var ju vansinnigt varmt idag. På kvällen också. Ville aldrig gå hem, så jag körde ett mördarpass på gymmet. Sen tog det stopp. Och här sitter jag, på golvet, med för mycket träningsvärk för att ta mig upp. Ljuvligt.

Kanske råkade mellanlanda på Pampas.. Med kaffe och dieseldoft..

Nu går vi!

Läste bok och blev sentimental. Eller kanske skraj. Det där med kärlek är inget ämne jag gärna vidrör. Jag kan tala ytligt om det och det är okej. Men att verkligen känna. Tveksamt Läste en fin berättelse om detta ämne. Blev berörd. Språkade med en nära vän till mig som klokt sa: jag älskar dig så mycket men det finns ingen som kan göra mig så förbannad som du. Han påstod att det var bra att känna både och. Att KÄNNA. Våga känna. Jag är rätt dålig på det där. Jag generaliserar, förlöjligar och skämtar bort mycket. Det är enkelt, jag gillar när det är enkelt. Men jag har tänkt mycket på just ämnet ifråga Jag plockar isär, försöker förstå och undersöker. Jag vill ha logiska svar och det får jag inte här. Vilket gör mig vansinnigt maktlös och arg. Ilska pga oförståelse. Jag vill inte ha gråzoner. Jag vill ha det klart och tydligt. Vet inte vad det beror på, jag tror ju ändå på något sätt att det går. Den där barnsliga romansen som ni "vuxna" säger växer bort. Den finns. Vill så gärna gå in på ämnet men fan det blir så utelämnande. Som att gråta på ett torg. Jag pratar inte villkorslös kärlek och romantik till döden. Jag menar bara att det existerar, att du tittar på en person och VET att du skulle kunna göra allt för att göra den människan lycklig, för evigt. Och du vet att han tänker exakt samma sak. Sånt växer inte fram som ni fint vill påstå, sånt sker bara. Och det är fantastiskt. "Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött". Så ska det kännas i kroppen. Inte mindre, inte det minsta mindre.

Äntligen träning.

Alltså.. Håll er borta från Norrtälje på vintern. Allt ni tror är sant. Jag sitter gömd i bilen och spanar bakom brillor. Varannan brud är gravid/ har 2 ungar på armen. Runt 20 år, sönderblonderad med en snygg söndertatuerad rakad snubbe med hål i ögonbrynet och mjukisbyxor. Kvalité och intelligens. Förlåt, men tack tack tack för att jag inte bor i någon skithåla! Ta mig hem tack innan dom går till attack..

Hejdå Norsviken.

Solar näbben.

In i tuben. Sova sova sova.

Önskar jag var sådär prickig igen. Och doftade sol. Jag mår svindåligt. Godnatt.

Haha gör övrigt vad världen är rolig egentligen. Människor alltså. Satt i solen igår och njöt av kaffe med en polare. En jävligt speciell super- stjärna- liknande kille går förbi och smajlar. Kommer tillbaka och frågar om han får göra oss sällskap i solen och röka lite gräs. Vad säger man? Han slår sig ner och vi snackar en stund. Han är musiker från London, har blivit utkickad från marinkåren för att oavsiktligt råkat ha haft sönder ett stridsplan. Han berättar att han är rädd för fängelse och att han nu pluggar kriminologi och röker gräs en gång i veckan på rasten. Visar sig att han var stencool. Londonbor va?

Åh.

Finns inte. Syns inte. Äntligen ledig. Äntligen! En dag. Tackar ödmjukt för det och underhåller er gärna när min hjärna har taggat ner lite och är lite mindre överaktiv. Vilken dag.

Söndagar alltså.. Varför vila när man kan jobba? Pepp!

Love is watching, someone dies. Death cab for cutie- what sarah said. Mälarhöjden. Altaner. Gymnasiet och gammal gammal kärlek. Gitarr. Gräs och rätt mycket sommargryning. Längtar. Mot ljuset.

Undrar lite varför äldre damer bara bär Ecco- skor..

Happy day. Varmt!

Fluffiga chinos, pojkskor. Hej vår!

Jag och Albin är starka vet ni. "Det krävs 4 man och råstyrka för att få upp den där soffan". Trams sa jag och min make och kastade upp den. Men några vilopauser. Ytterst få. Känner mig ofantligt nöjd. Inget mer att tillägga. Jag tror att jag inte ens är arg längre, snarare mer förundrad över människor. Er. Hur ni håller på. Som vilsna pojkar i för stora skor. Medlidande. Hoppas ni lyckas skaffa självinsikt, och en smula distans till livet ni vill leva. Nu ska flyttfröken sova!

Hey dude.

Ett stycke sol på iskalla fötter!

Jag tror jag är kär i Lykke Li. Vilken magisk skiva hon har kirrat. Satan. Tror förälskelsen kom redan för något år sedan med videon till little bit. Vilken video. Vilken varelse.

Glömde matlåda. Hej godis.

Idag älskar jag gamla damer på gymmet som dansar och har läppstift. Fan vad balla dom är!

Satan vilken cirkus. Jordens minst lönsamma dag. Stress. Turbofix. Vagabondmingel, pretto, goodiebag och ett stycke öl. Det vill säga en. Kall jävel. Rockar på två dagar till nu sen lite ledigt. Håller tummarna för allt och inget och försöker ge glöd åt det vackra. Dom vackra. Undrar samtidigt varför man alltid ser framåt? Eller varför man ska? Jag ser mycket bakåt. Det känns som att det lite är fel grej. Tror dessvärre bakåtresenären har en helt annan kännedom om den egna individen. Jag tror dessvärre att jag rockar. Vare sig ni tycker det är sant eller inte. Godnatt små djur.

Godmorgon cirkusen.

Ni undrar vart jag är. Jag är på en flummig märklig klubb med min uggla, ny dress och ett födelsedagsbarn. Det är kul.

Fråga ugglan.