Förvirrade Lina- Elsa

Ehh. Har det rätt bra!

Nää alltså lägg av. Vill verkligen inte vackla mer. Med vansinnigt vackra människor som tänker som jag. Jag vill inte. Men jag beundrar honom. Och dom. Men jag vill gå vidare från cigg vid fyratiden, kaffe och tillfälliga samtal om hur lika vi är och hur coola vi är, och hur vi ska överleva alla, hur gamla vi ska bli, hur andra är tragiska, hur andra är och hur vi ska vara för att må bra. Och hur vi aldrig kommer växa upp och ihop med en annan. Ändå sitter vi där; på en bänk i vasastan. Klockan är minst 3 varje gång och vi röker alldeles för mycket tills klockan kallar och vi går hem. Jag vill ha något större. Något stabilt. Seriöst. Inte för mycket. Jag älskar detta häng, men siktar mot stjärnorna, med någon annan. Vill.

Puss. Jag lever och andas sol. Och jobbar. Jobb jobb jobb.

Regn! Där fick ni era lediga lyxlirare.. Själv ska man stå inomhus och tjäna cash. Lite. Gillar vi söndagar? Inte bestämt mig. Jag är dyblöt med för lite kläder på mig.

Sitter bland flyttkartonger med en ful röd filt runt mig och tittar på Håkans konsert. Längtar något innerligt till festivalsommar. Pirrar lite. Förväntningarna är fan höga. Kommer kanske bli helt vansinnigt. Jag har även denna korta kväll lagat middag, siktade högt och gjorde fiskpinnar med spenat och remouladsås. I brist på kulinariska kunskaper.. Fokuserade mer på musiken.. Det smakade inte bra. Jag lovar. Detta kommer aldrig att bli en matblogg. Kom och skjut mig då. Har hört att det finns mycket vapen i Sundbyberg. Ack ack ack.. Vad gör ni? Jag ska jobba imorn. Fokuserar på att göra så lite som möjligt. Kanske fortsätta min hemmafrukväll.

Det var lättare på vägen hem. Mindre folk och mer fyllon. Smälter in i sitsen.. På ett bra sätt. Ska hem och dyka i säng. För jag jobbar imorn. Och det ska man vara utvilad för. Så är det bara vet ni.. Det älskar vi. Att sova. Min nattliga själ håller på att förångas.. Fan.

Försöker se sådär intressant och upptagen ut på pendeln. Det är en jävla konst! Varför är platserna så jävla små? inträng mellan två överviktiga dårar. Hjälp.

Drogad katt på väg ut för motion.. Ses små hjärtegryn!

Jag tror fördelen med att läsa någons blogg är att du får känna igen dig; du får skratta åt mig, vara ledsen med mig, tycka jag är hemsk, att jag är patetiskt och kanske önska att du vore som jag. Nackdelen. Nackdelen är att du aldrig får reda på vad ni tycker. Vilka ni är? Vad ni gör? Hur ni mår? Jag lämnar ut min själ. Självmant. För att jag måste skriva. Och ni. Ni bara är. Ni lämnar inte ens ett avtryck. Det är nog det enda jag kan tycka är lite tråkigt. Ni känner mig så väl; alla vackra, hemska, fula, fina och galna sidorna jag har. Men jag känner inte er. Ett dugg. Vilka är ni?

Åker förbi mitt nya hem. Känner mig rätt taggad idag! Sol. Slutar fem. Glad. Utvilad! Vackra män. Ahh. Hörs senare mina små stalkers. Puss

Ahh men hej!

Nä hörrni. Kom hem. Halva lägenheten var borta. Andas. Det är ju okej. Men fan. Andas. Jag flyttar. Och slänger bort halva min barndom. Känns sorgligt. Jag älskar ju Vasastan! Fan. Hur mycket jag än älskar att äntligen flytta är jag livrädd. Jag har ett kontrakt. JAG! Herre. Vilka möbler? Vad? Hur? Panik! Kläder? Skivor? Vad är viktigt? Minnen eller prylar? Mat? Hjälp. Jobb? Skolan? Förändring som heter fucking duga, önskar bara innerligt att någon hjälpte mig. Lite. Kanske lite pepp. Och manlighet. Jag flyttar ju ifrån min barndom.. Och mot nya höjder. Om tre veckor. Hur rensar man ut 23 år på tre veckor?! Hjälp. Panik. Glädje. Glädje. Mest. Men att mina gamla bilder från 94 är borta när jag kommer hem får mig att få ont i magen. Helt ärligt. Kommer jag trivas där? Ensam? Svaret är ju ja. Men jag är fan skraj. Godnatt robotar. Puss

Kaffe! Regnar det?

Nää alltså förlåt. Men jag har druckit för mycket kaffe och spenderat hela kvällen på vinden med att rensa ut min barndom. Det var och ÄR ett projekt. Tänkte fortsätta imorgon, har ungefär en miljon saker att skänka bort.. Huja. Mår ni fint? Blåser ni bort? Hoppas inte det. Tycker ju faktiskt om er ibland.

Utsikt från en sten. Morgonpigg idag. Har signat något så fantastiskt fint klockan åtta imorse. Nu powerwalkar jag och funderar på min båt.

Jag är nog fan mitt största fan. Jävlar vad bra jag är. Tack.

Puss. Godnatt.

Ehh. Godmorgon! Jag är på väg ut till Smajlan. Ska lyfta av vår icke- fungerande motor! Fortfarande ingen mast.. Hmm..

Kaffe! Kaffe! Kaffe!

Ja. Sen får ni text! Är det okej små djur? Jag tänker på samvetet och jag vet! Jag vet! Att det kanske slår tillbaka. Jag kanske borde vara aggressiv och hemsk. För tro mig, det bor en djävul i mig. Men jag tampas lite med att hantera honom. Han är svår. Och vi älskar men hatar varandra. Men ikväll var jag för snäll. Eller bara allmänt okej med honom. Jag sa inget. Vill inte lägga mig i när det handlar om hjärtan. Dom ömtåliga sådana. Har nog aldrig insett att jag kan förstöra. Att jag kan förstöra bara genom att existera. Det är inget jag vill. Eller önskar. Jag önskar fan fred till alla men lyckas alltid vara problemet. Inte genom att agera, mer genom att vara passiv och tydligen rätt ball. Jag höjer mig inte till skyn, bara ibland men inte i detta. Jag blir idoliserad, jag är fullständigt normal med fel och brister, som alla andra. Ändå framstår det som att jag är roligare, vackrare, bättre och mer hipp. Så är det inte. Du börjar med att stå stadigt på jorden. Du omger dig av vackert folk. Du älskar. Du ger kärlek. du uppskattar dig själv precis som du är. Tycker att du är rätt jävla bra ändå. Du strävar uppåt. Då är vi där; avguda. Tycker det mest är tragik att det inte finns fler damer som uppskattar deras egna existens. Och jag tycker det är mer komik att jag gnäller om det. Vill bara inte vara kärnan i ett problem jag inte kan lösa. Trots att jag bryr mig förbannat mycket om människan ifråga. Vill att det ska vara naturligt. Och ja. Jag vill. Som fan. Jösses. Skrivkramp. Ni vet, sömnlösa nätter. Tänker för mycket. Ska nog bli elak snart, se om ni lägger av eller inte. Nu ska hostan och jag sova. Hostan och jag är på samma nivå. Han avgudar mig inte. Ännu.

Här får ni en bild. Jag och smörgås och randig tröja. Intressant?

Tjena. Vi sov gott! Tack för det världen! Är på väg till hoodsen, dvs Bromma. Städa en timme sen kanske charma brallorna av folket. Jag och hostan är riktiga små charmtroll. Ikväll ska vi på bio. Hoppas att hostan inte blir sotis om jag träffar andra..

Upptagen med hostan vet ni. Nu ska vi gå och lägga oss. Kanske hosta lite innan. Tillsammans. Sedan ska vi gå upp tidigt och öppna butiken. Skönt med sällskap. Godnatt hostnissar.

Pigg som en gris! Eller? Är rätt bundis med hostan nu. Vi sover allt oftare ihop. Delar badrum, lagar middag ihop och så. Imorse gjorde hostan kaffe till mig. Han är fin, den där!

ALF. Möte. Tungt! Godnatt!

För övrigt klättrade jag och Albin över en motorväg, två stängsel och en gångbro! Det var magiskt! Fan vad det gick undan! Jag lovar att för alltid ta den vägen! Genvägar is the shit!

Äeee. Jag lyssnar ju på kärleksmusik. Jag tvingar mig. Fan. Visst är det fint men jag förstår inte? Har suttit med mitt livs kärlek; Albin. Han kanske är det bästa jag vet. Han. För alltid och jag skulle inte klaga. Han är nog den finaste renaste vackraste själen jag känner. Så totalt brutalt ärlig. Och så fantastiskt jävla alltid- där- jag- älskar- dig- ändå.. Ja. Allting ordnar sig. Just i denna stund är jag vansinnigt lycklig. Så att jag nästan får en rysning. Förutom ett ton saker som jag borde axla. Men nej. Inte ikväll tack. Jag kämpar med min vansinniga hosta och längtar lite smått till kaffe, bröd, ägg och juice imorgon. Jag ska ta vara på mina sista dagar här. Som om de vore min sista dag! Citat; Alice. Godnatt små fluff.

Alltså det här med hosta. Tycker det är rätt skoj! Host host liksom lite överallt och hela tiden! Fan vad det är najs. Kan verkligen rekommendera er att skaffa en redig hosta. Nu ska jag hosta i mig en måltid. Hade!

Godmorgon mina små gamar. Jag sov länge. Hostade kanske en timme. Skönt. Älskar att hosta, få som vet det! Nu ska jag till jobbet för ett skönt pass. Tänkte kanske hosta minst halva dagen åtminstone. För jävla bitterljuvt att börja jobba igen. För det gillar vi ju inte?

Jävla puckad bild egentligen? Well, kom till Sthlm och blev försenade. Sitter alltså fortfarande på detta rövtåg! Har lite panik för att jag: 1. Har jordens värsta hosta och inget vatten eller medicin. 2. Träsmak i röven. 3. Inte har ätit på ca 9 timmar vilket gör mig till ett fruktansvärt monster. 4. Gärna bara vill hem. Förstår ni? Jag är vääääldigt irriterad. Ska göra allt i min makt för att planka trots 70 väskor. Fuck you. Så, puss.

Att åka tåg; inte en talang..

Godnatt mina sista malmöiska fiskmåsar, godnatt lilla torg, godnatt vackra bartendern, godnatt fula damer och vackra män som är halvvägs till det bästa, godnatt grill på gården, balkongen, kaffet, luften, sanden och musiken. Godnatt Malmö för inatt. Snart ses vi igen.

Gymnastik! På dagens schema!

Godmorgon! Det är mulet för helvete!

Godnatt Malmö. Och fiskmåsen på taket. Och alla jag gillar. Och djuren. Godnatt.

Mys. Sa jag mys?! Herre..

Jani. Det regnar. Men det finns vin!

Godmorgon världen! Här hostas det friskt!

Malmö is the shit. Fiskmåsar, Qarro, räkor, rom och vogue! Vackert. Imorn ska vi spatsera. Jag fick ett eget rum. Lyxigt tänkte jag.. Och log. Godnatt mitt herrskap! Godnatt.

Har liksom åkt förbi Lund. Vad säger man? Nä?

Har sett minst tre hus jag har en längtan att köpa. Investera i min lycka nuråå?

En bänk. Med ett träd. Och ett hus. Vet inte riktigt vart vi är. Har redan åkt förbi liksom..

Linköping!

Jag vet. Öl och sjukdom? Men jag sa ju att han skulle dö den där jävla sjukdomen! Han ska få veta vem det är som bestämmer i min kropp! Är för övrigt i en ort som börjar på N..? R? Jag vet inte. Åker ändå härifrån nu. Gillade inte stället..

Mår bättre. Men går på kanske.. 7 olika piller! Känner mig son hälsan själv! Men! Tänkte sparka den här sjukdomen åt helvete och njuta av min vistelse i Malmö och min fina qaroline! Och hennes balkong, och mat och vin! Sitter på ett tåg och hostar ihjäl mina resenärer. Stackare. Har 4 timmar kvar. Såg en älg. Hör av mig.

Puss.

Najs. Sista lediga dagen. Kvällen. Afton.

Ja ni. Var med mitt vackraste sällsynta sällskap. Alice. Albin. Gustaf och Fredrik. Och några damer till.. Vi blev lite fulla. Vi cyklade och kramades massa. Vi satt på gräs och rökte alldeles för mycket. Albins dator dog. Albin ville gå. Alice blev full och tänkte på allt som ingen tänkt på. Vi bytte musik konstant och köpte korv för 23 kronor. Vi hade hejdlösa mängder med Stella och pratade kanske om allt. Gustaf spelade på bara vi och vi var kanske jordens bästa fanclub. Jag tror att vi glömde allt för stunden och skapade en klubb. Mycket exklusiv sådan. Ni har ingen aning.. Jag tog tricken hem med Albin som lovade att ringa. Jag cyklade hem från Stureplan med en hjälm med apor på. Där mellan åt vi hamburgare och dipsås. Fantastisk mat! Cyklade vidare och satte mig utanför porten och kände mig ofantligt nöjd. Glad. Uppåt. Ansvarslös. Fantastisk. Och jag tänkte att det kanske var sista natten jag verkligen satt där. Verkligen satt. Satt. Imorgon kan det vara kört. Ångesten är given. Men åh. Vilken fin dag och natt. Kommer liggs vaken och njuta av detta tillfälle tills det går åt helvete. Kanske imorgon. Hörs då.

Ska till humlan. Är i humlan. Varmt. Sommar?

Hägg. Kaffe. Sol. Gräs. Kanske vin. Och en viktig dag imorgon. Jösses..

Är hemma hos Albin.. Jag tycker det ser bra ut!

Har en vacker grillning. Med min man. Smakade skit men det gör inget.

Vaknade upp! Utan ångest! Ibland måste man få skriva av sig lite. Anser mig själv ha det rätt bra i skrivandes stund. Det doftar helt suveränt. Och det är varmt!

Fan. Jag har haft den bästa av kvällar. Barfota barn. Genom hela natten. Lyssnat på vacker musik. Med vackra människor. Jag är nog för snurrig för detta. Lyssnar på maggio och känner mig rätt hemma. Är lite ensam.. Men ofantligt populär. Har nog inte förstått. Varför? Jag är vansinnig. Galen. Inte bra. Och ändå fastnar ni. Varför? Det är inte det optimala. Det kanske är spännande. Jag förstår inte. Jag lider med er. Hur bortskämt det än låter. Jag är så ledsen för er skull. För att det är dött. För att jag trånar efter en annan. För att ni likt förbannat står här. Och tycker om mig. Sluta. Jag är dödlig. Hemsk. Elak. Vansinnig. Ingen ängel. Bara en dödlig Lina med känslor. Åh. Ångest. Godnatt. Nu nattmusik sen sömn. Kan inte sova..

Tack tack tack.

Jag och Albin har en hangup på ankor. För att inte tala om änder. O herregud. Var ska vi börja?!

Film. Ljust. Varmt. Sömn. Möte. Puss.

Flyt? Vad hände med flytet i mitt liv?! Skit! Fan och helvete!

Äh. Godnatt era små drakar. Idag var ingen bra dag. Men ändå försvann precis allt det jobbiga när jag kom hem. Till mat, kärlek och film. Imorgon då? Imorgon vill jag ha sol, vara glad och inte vilja ramla itu varenda minut på jobbet. Tack på förhand.

Tänkte citera. Är för varm. Är det varmt? Eller kallt? Jag kör regnhatt och cape. Väldigt Paris. Men jag är varm. Och har en lång dag framför mig. Kanske ska fuska mig till att bli Dj på jobbet och köra min musik hela dagen. Då kanal vi överlever. Mitt väsen och jag.

Om ni inte har förstårt det så har vi börjat citera. Som jag sa att jag inte skulle göra. Langar en sista sen är det godnatt för fröken. "Lördagskväll, sitter ensam på en öde perrong nynnar samma sång. Minus sju. Röker fyra cigaretter i rad, inget gör mig glad." Lite så känns det. Fan.

Jag följer med dig hem ikväll för jag vill inte vara själv.

Ulf? Näck? Berätta mer..?

Hej. Godmorgon. Hej då.

En sång. En sång på en måndag. Från en säng.  Det är dock tisdag nu men jag orkar inte sudda. Är lite ledsen över det faktum att det känns okej. Eller. Det ÄR okej. Det är det. Men lite borde det väl kännas? Märkligt det där. Nåja. Hade en bättre dag. Men dagen efter den här Dagen jag borde vara ledig på. Blev jag plötsligt inte ledig på. Så upp tidigt och kränga. Det enda som är vackert nu är fina vackra vänner och söta kollegor. Förutom en. Men jo. Det är fint det med men vetskapen av att veta och vetskapen att jag inte kan göra ett skit åt det gör mig pissed. Undrat lite över vilka som läser detta trams? Eller detta svammel över olycka/ lycka. Skulle vilja veta. Och se åtminstone. Men läs på. Jag kommer inte skriva i varje fall. Skrivs det inte har jag gått ner mig totalt. Skrivs det betyder det att jag åtminstone tänker. Och tänker jag så känner jag. Och den dagen jag slutar med att skriva innebär att mitt väsen är dött och att ja. Ni kan betrakta min själ så svart att det inte finns någon återvändo. Så allvarligt är det. Och jag skriver Trots allt. Godnatt små rävar.

Har lust att citera sångtexter tills jag blir superglad igen! Har en lång dag framför mig. Lång vecka. Längtar tills imorgon, då är det jag och båten och ett par öl. Det är bättre idag. Men är inte riktigt här. Ha en fin dag lyckosoldater!

Idag fyller min bästa vän år. I 22 minuter till. Jag har känt henne nätt och jämt i.. 17 år? 17 år?! Kan det vara möjligt..? Herre Jesus vad gamla vi är?! Men! Hon är min bästa vän och när vi har kul dansar vi bara hon och jag med hela världen under våra fötter i mitt flickrum i Birkastan. Med öppna fönster sent sent och tidigt på morgonen till tonerna av Mando Diao eller valfria vackra män! Då är jag lycklig. Och jag tror hon med. När vi har tråkigt är vi nog mest tysta. Kommer alltid känna mig som 15 år gammal med dig. Grönt gräs, optimistisk, ljuv musik, fjärilar i magen, ny moped och hela livet framför mig. Så. Så känns det.

Näää men nu får det räcka. Tamigfan! Nu skiter jag i det här. Stänger av ett tag. Kharma, ge mig nedförsbackar nu. Ett tag? Jag stänger av till 10 maj. Sen kanske vi kan vara glada igen. Just nu känns det bara jobbigt allt. Kan inte sätta fingret på vad. Bara allt. Lider av hemlängtan fast jag är hemma. Är ömsom skitglad, ömsom nere. Varannan timme. Jag förstår mindre än vad ni gör. Nu jobb och pollenmedicin!