Förvirrade Lina- Elsa

Jag mår bra! Jag mår bättre, det känns suvve kan jag meddela. Idag har jag haft en mycket trevlig dag med äckel- erik. Hör och häpna, vi har varit i Solna Centrum, det känns som världens kriminalitet- hak- ställe. Jag kan ha mycket fel, mitt visakort blev slukat av en satans automat, en P- automat det vill säga. Jag blev rädd men allt löste sig till slut. Vi for fort som attans därifrån och åkte till våra hemtrakter. Sökte febrilt efter en bikini och ståendes utan kläder (nästan) i ett provbås insåg jag att; Fan, så jävla porrig är jag minsann inte. Mina ögon har lurat mig, en längre tid kanske? Nu blir det vrålpumpning på gymmet och många soltimmar. Mycket larvigt men jag fick en uppenbarelse. Så illa var det förresten inte, ville nog mest bara överdriva för att vinna ännu mer sympati. Folk verkar ha mycket svårt med människor som tycker bra om sig själva. Jag är hatad, men jag gillar det. Ondskan är som sagt det enda rätta. Jaja, åter till ämnet. Jag fann en bikiniunderdel men ingen överdel. Jag har skickat mor och far för att köpa en imorgon. De förstår min frustration. Det gillar jag.

Om en månad reser jag, jag längtar, men jag släpper det för tillfället. Nu gäller det bara att lägga i femman och köra stenhårt tills vi slutar. Där belöningen väntar, det blir många detta år. Nu ska jag äta jordgubbar och glass. Jag sa: Nu ska jag äta jordgubbar och glass. Ty sommaren står och väntar runt hörnet.

Jag lider av ett dåligt samvete. För allt möjligt. Och det ni som inte känner mig så suveränt som vissa gör (på gott och ont) bör veta att jag sällan har dåligt samvete, och sällan tycker synd om människor. Jag är den personen som skrattar mycket högt bebisar är fula, just för att de stackarna inte ens vet om att de är fula. Och ännu bättre, de kan icke göra något åt saken. Jag småler när gamla människor går förbi med rullatorer, jag kan tillochmed spendera en kväll framför teven när det är paraolympics, enbart för att det är så förbannat jävla underhållande. Detta låter respektlöst, men en dag så ska jag förklara för er varför jag tror att jag fungerar på detta mystiska vis. Jag är inte ensam, det ska ni veta. Dödens vänner äro många. Åter till ämnet, jag har många goda sidor också, när man har förtjänat att se dessa sidor så får man också det. Om man i mitt fall nu vill det..

Jo! Dåligt samvete! Där har vi det, det jagar mig. Jag drömmer lustiga drömmar om killar, ragg, föräldrar, speciella personer, vänner och syskon. Drömmar som liksom drar mig i håret och skriker vad jag ska göra härnäst och hur jag ska göra för att bli av med vissa känslor. Kalla dem "besvär". Besvär som jag är medveten om, jag vet varför och hur men jag hajjar inte då denna jävla röst verkar skrika på ett helt okänt språk. Kan någon ge mig en satans tolk? Förvirrade ännu? Jag är, jag är mycket snurrig i detta nu. Det jag pratar om är nog framtid, vänner, kärlek. Varför har man gjort alla dessa val i livet? Vad är det som påverkar egentligen? Är vi medvetna om vad vi sysslar med eller flyter vi bara med för att det är bekvämt?

Issue 2: Jag vet att ni har era problem, jag vet att både du och du mår relativt dåligt just nu. Men vad gör jag? Jo, jag orkar helt enkelt inte fråga, bry mig och prata om detta. Jag vet inte vad det är för fel, jag bara orkar icke. Detta borde vara mycket illa, men det kanske är bra trots allt. Ni får gärna komma till mig, men jag orkar inte jaga hela tiden och checka hur ni mår. Jag vet att det kommer sluta suveränt, det vet jag. Och jag är ju ytterst grym så jag vet. Nu säger jag farväl för denna tisdag, jag ska avnjuta en glass med Erik och prata allvar, hoho.

Det här tycker jag inte om. Här sitter jag och ruttnar i en alldeles för obekväm stol medens solen steker på utanför fönstret. Ni förstår, jag är sjuk. Jag kräver sympati och en hel del kärlek. Glöm kärlek, ge mig enbart sympati. Jag har alltså spenderat tre dagar inomhus. Det känns extremt lustigt och nervskadande. Jag hade en mycket trevlig helg, trots många fördomar så blev helgen lyckad. Och nu är man sjuk. Jag återkommer senare idag, om jag nånsin kan hålla vad jag lovar. Hej nu.

Ännu en dag och ännu ett prov avklarad/t! Ljuvligt! Dagens höjdpunkt var väl livräddningen, åt satan med denna jäkla livräddning. Det gick ju sådär måste jag medge. Men jag fick upp dockan och bogserade slynan 25 meter, häftigt var det. Resterande tid gick åt till att försöka sig på konstsim, i tron om att jag var fabulös på detta påhitt. Det var jag alltså inte, jag gjorde en halv volt bakåt och fick en kallsup.

Idag är en gladdag, jag har fått en glass som jag snart ska kasta i mig. Jag blir glad av glass. Om man nu ska klaga på något så måste det väl vara det, en störning? Qarro och jag har en diet: Glassdieten. En dag, kanske två, ska vi enbart äta glass som föda. Vi får se det som ett vetenskapligt experiment helt enkelt. Klarar man sig och hur mår man? Blir man superglad och sockerhög eller bara vidrig? Den som lever får veta. Håll i er gott folk.

- Vet du inte att man blir fet av bacon, du kommer att bli fet.
- Ja, men jag blir glad av bacon.

Nog om detta. Nu vill jag berätta en mycket upprörande sak. Håll i er. Jag blev slagen i huvudet idag på tunnelbaneleringen. Extremt läskigt och skumt. Jag säger det, jag är utsatt och jag ska härmed traska runt med en frigolithjälm av färgen gul. Jag är rädd. Jag stod helt fridfullt och skulle precis gå av då jag chockas av att en man framför vänder sig om och slår mig hårt i huvudet. Jag blir chockad och förstår ingenting. När jag väl har hajjat vad som skedde är mannen borta. Tok!

Jag andas, men jag lever fan inte. Det har varit så kopiöst mycket plugg de senaste veckorna att jag snart trillar av pin. Jag har inte fritid längre, jag har knappt tid med att träna. Jag har inte spelat badminton på över två månader och det var år sen jag bara tog det lugnt känner jag. Visst, det är ett eget val men jag tänker aldrig gå ut med enbart VG i betyg. Det finns bara inte. SÅ jag får skylla mig själv, du är jävligt dum Lina. Jag har tillochmed stressat så mycket att jag har lyckats få tinnitus i båda mina öron, grattis. Jag kunde klara av ett öra, men två, nej så kul ska vi INTE ha det. Åt helvete säger jag bara, åt helvete med allt just nu. Jag ber om ursäkt för allt klagande men så är det bara just nu. Jag tänker positivt och ser fram emot otroligt mycket saker men jag kan liksom inte greppa det ännu. Prov idag, gick måttligt. Prov imorgon, kommer gå åt satan med säkerhet. Prov onsdag, och såklart hela nästa vecka och veckan efter det. Jag vill slappna av, men jag behöver hjälp i form av festens onda själ. Jag vill bli uppäten, så.

Förresten var det likspaning utanför mig här i fredags. Under bryggan vid Karlbergs slott hittade man ett lik. Bror spanade genom fönstret och såg den stackaren. Jag blev mäkta avundsjuk, jag har alltid velat sett ett lik. Förresten var det inte så spännande ändå, han hade bara trillat i och dött. Jag hade grova teorier, ja det hade jag. De sprack ju tyvärr sen och besviken blev jag minsann.

Efter provet imorgon blir det tröstshopping med Qarro. Jag behöver det, och jag behöver det nu. Egentligen är jag väldigt glad men allt bara snurrar åt fel håll. Med ett glas vin är jag villig att utveckla, den turen (eller oturen?) har ni tyvärr inte. Helgen kommer att bli suvve.

Jag kör nu förresten, jag körde mycket i skärgården, det var underbart. Jag bemärstrar trean haha, och det är jag faktiskt villig att vara glad över. Det hjälpte dock inte att jag höll på att köra över ett monsterrådjur, men det är glömt nu. Nu ska jag somna i mina industrialismenpapper och hoppas att jag hamnar i dvala i tre veckor. Hej nu.

Ja, jag lever. Jag ville bara andas, sova, äta och svarva mig själv lite innan bara. Jag är så rackarns otaggad! Otaggad var väl kanske att överdriva, men mindre på. Nu är vi där igen, det eviga pået, pået?

Jag sitter i ett mycket soligt rum, med en hållning som kan liknas vi en gris sveper jag mina vattniga ögon över Karlbergsparken. När fan ska Gud den saten (nemen se där, jag fick in sate och gud i samma mening) bestämma sig för att göra gräset grönt och liggbart? Jag vill ha grönt gräs och jag vill ha det nu! Jag vill sola och jag vill sola nu. Men nej, det är mycket kallt och kulingvindar utanför fönstret. Jag kryper ner i mina byrålåda om det inte bli varmare snart. Detta är inget klagoinlägg, eller är det? Jag kanske borde överväga att döpa om bloggen, Linas klagoblogg. Det låter om möjligt ännu töntigare än vad den redan heter. Kasta mig överbord från ett stort fartyg tack.

Lovet bör redovisas med hjälp av dessa stödord:

Fest, mys, humor
Trötthet, sömn, busstur
Skärgård, mat, godis, kyla
Vind, vågor, bilkörning, fel på växeln
Flygtur, turbulens och död
Småland
Fest, magnecyl, nässpray och vin
Grill, utgång, regn
Sjuk, 05:00, stark lampa
Stort flyg och rulle
Mustascher, sömn, shopping

Bör tilläggas: Jag blev skallad. Ja det blev jag. Jag har sådant oflyt trots min oemotståndliga charm. Ont gjorde det. Nu har jag blivit en arg människa.

För övrigt så mår jag bra. Jag kommer att stänga in mig med plugg i minst tre veckor. Har ni tur kan ni få se mitt svinto fara förbi i en gränd nära dig. Det är mycket prov nu, varför? Jag vill sola och bada, skolka och vara allmänt olydig. Jag fick 8 klantidiotfel på min engelskauppsats, jag brukar vanligtvis få högst ett. Tönt tänker ni, men detta stör mig. Det stör mig så mycket att det kliar i mitt vänstra öga. Straffa mig.

Nej alltså nu när jag tänker på det så är jag nog inte så jädrans på. På på vad undrar ni då såklart. Det framgår inte. Det ska inte framgå, och det kommer alltså icke att framgå.

Helg. En trevlig sådan. Lite lagom fest i fredags, hade mycket kul trots omständigheterna. Kom då under kvällen också fram till att jag är för snäll, jag kan inte överhuvudtaget avvisa killar. Eller det lät totalt fel, det jag menar är att det är väldigt svårt att säga: "Gå, dra, jag är inte intresserad" när en kille har tagit mod till sig att gå gfram och prata med en. Istället spelar jag galen eller helt enkelt smyger därifrån. Ge mig bara ett enda fungerande tips så blir jag övernöjd. Lördagen var ljuvlig, jag och Terron "sprang på" tre pavor vin under dagen. Bakis som man var behövde man en återställare. Vi gjorde sangria och njöt av denna i solen. Det var ett mycket mysigt påhitt. Söndagen, chockvaknade av att Max ringde. Sprang ut och avnjöt en lunch och glass.

Idag blir det vin, igen. Vinet och jag är mycket bra vänner, lov som jag har så bör jag njuta av det. Imorgon flyr jag storstaden för att leta påskägg vid havet. Ty jag gillar påskägg, de får mig att känna mig liten igen. Trots att skillnaden mellan Lina nu och Lina då är minimal så känns det bra på något vis. 

Glad Påsk på er alla, vad den nu ska vara bra för! Hej nu.