Han ska bli mitt nyårslöfte
We're gonna have a baby..
Skev
Jag är en oärlig jävel, sanningar lugnar inte mig, jag är falsk. Det berör mig inte, men det kommer att slå tillbaka. Så det här är fullständig sanning, det finns för lite av den. Men jag hycklar och det gör ni också.
Julepepp
Nej, de sista klapparna ska inhandlas, eller de första och sen jävlar ska det packas in och kastas under granfan..
Hit me with your rhythm stick, it's nice to be a lunatic..
Ikväll ska jag vandra in i dimman på styltor, uppstyrd och klar.
Våld, jul och glögg
Hyckleri
I was young when I found God on the dancefloor, a steady beat
You said that we're waiting for nothing, nothing is eating us up
So have you met anyone as thrilling as me?
Throw the dice and make me exclusive
I'm happy alone, but they're calling me dirty
Idag är det den 16: e december. Det är tisdag.
Idag ska jag arbeta, trots att arbete är aningens överskattat. Jag vet, det låter dumt och naivt. Men jag har många goda tankar bakom min vansinniga tanke. Jag brukar inte fundera så överdrivet mycket på allt, men sista tiden har det blivit som en jäkla bergochdal bana jag aldrig kan komma av. Det kallas inte depression, inte personlig kris och inte svacka då jag för det mesta är vidrigt uppåt i mina tankar. Jag tror att det är ren och skär galenskap, eller någon slags uppmanelse att aldrig ge sig när det gäller en själv. Att alltid komma vidare även fast man har det bra där man står. Den här nöjda "jag- har- det- så bra- där- jag- är- attityden" passar inte mig, nej jag vill ha mer!
Ikväll grattar jag och min nya vän Skåne- Elin min nya vän Party- Chloé med en drink ute. Min sjukdom har etsat sig fast men jag tänker vackert klappa den på huvudet, säga några fina ord, ge den en kopp choklad och dränka den jäveln.
Vad händer?
Hela mig
Det var nog det jag ville få ur mig just nu. Det är såhär det kommer att se ut nu mina vänner; jag grinigare än någonsin, rastlös, gladare än någonsin och med en hel del värdelösa obetydliga saker att klaga på och skriva om. Fuck it.
Cigarrsoffan och Fröken Svart
Jag äger ett liv
Idag har jag pillat med dessa två, ja inte hela dagen förstås.. Jag är svag för guld, svart och kedjor. Jag gillar kedjor.
Nu har jag smakat på arbetslöshetens sötma i hela två dagar, två hela dagar. Dagar som i antal är två, hela. Jo! Och ja, jag gillar det. Jag går upp, njuter. Dricker kaffe, njuter. Äter frukost, och njuter. Läser en tidning, och njuter. Läser en till, njuter. Går långpromenader och njuter. Trackar vänner och njuter. Köper julklappar, skissar, syr, lyssnar på musik, njuter. Tänker på hur bra jag har det, och njuter. Okej, mina dagar är fyllda med så mycket mer, men det blir alltför långrandigt, personligt och avskräckande att skriva det i offentlighetens ljus. Mitt CV är uppdaterat och vackert, nu kör vi.
Rubrik
It's too easy.
Ettan, tvåan och fyran är mina nya vänner
Com Hem har rånat mig på min fritid, de har saboterat min arbetslösa vardag och misshandlat mina kanaler tills de inte pallade mer och drog. Jag är nu ensam med Herr Etta, Fröken Tvåa och Mister Fyra. Ibland finner jag nöje i att kolla på dessa icke- kommersiella kanaler men ibland vill jag vältra mig i amerikanska skitserier, hemska tjockisdokumentärer och töntigt dåliga komedier. Det är en era som nu har upphört, totalt. Jag ska bli en kulturvetare, en riktig sådan, jag ska lära mig allt om hur myror parar sig och bli bundis med Veteran- Tv som går kvällar OCH morgonar. Jag dedikerar mitt liv till SVT, och vill ni veta någonting så vet ni vart jag befinner mig; i min cigarr/ whisky soffa i höger hörna i rummet. Där sitter jag, konstant. Fast. Bestämd.
Nu ska jag titta på "Paraplymördaren", den går på SVT2.
Back to basic
Hej världen. Idag sa jag upp mig. Jag gav mig själv sparken och lät mig själv gå med fantastiska betyg och avskedsord. Det känns otroligt skönt, bra. Senaste veckorna har varit piss. "Piss?" tänker ni. Ja, skit. Jag kan aldrig bara ta det som kommer emot en, inte när det är obefogat. Jag vill vara glad, ha roligt när jag arbetar och känna mig respekterad. Logiska rätt vettiga tankar enligt mig, inte enligt Zara. Så, nu sitter jag här med skissblock, CV och utan jobb. Och det var längesedan jag kände mig så glad faktiskt. Tyvärr efterlämnar jag mig världens skönaste kollegor som inte bör vara kvar, som inte bör gynna företaget med deras arbetsinsatser men förr eller senare så kommer de inse. Hoppas jag. Tillbaka på ruta ett som totalt omvandlat sig till ruta 20 i mina ögon..
Dead or alive?
Sakta men säkert drevs jag ur min kropp, jag hajjar noll. Och varför var Terron ogenomskinlig? Är jag ytlig, är det det ni menar?!
Jag vill inte vara en mellanmjölk
Njutningsmedel. Finns det något bättre, mer passande eller tilltalande? God musik, sex, vin, mat, konst, sött, film, poesi, sena nätter och sömn. Jag säger fuck it, låt oss njuta, skita i hälsan och inse att livet är på tok för kort för att reflektera alltför mycket över.
