Hets hets hets!

Storstadshets! Det är otroligt vad folk julhandlar, helt vidunderligt mycket. Men roligt antar jag? Dagen började med en riktigt mysig frukost med bror min. Det är alltid kul att få lite extra tid med den saten eftersom han är halvt gift med sin kära dam, som för övrigt är riktigt underbar. Där kan man tala om en perfekt kombination av två själar. Jag har alltid undrat hur sådana människor lyckas hitta varandra bland drygt 9 miljoner människor. Jag skulle nog behöva en riktigt bra guide och förträffligt tålamod för att få tag i en själsfrände. För att återkomma till ämnet så fortskred dagen med en "liten" tur på stan. Välkänt för killar är väl att de flesta av populationen ogillar att rusa i affärer som dårar som vi flickor gör. Men trots rädslan att få skäll och liknande av Erik så gick dagen oroande smärtfritt fram. Det enda som snurrande i mitt huvud under shoppingturen var hur satans stressade alla är, inklusive jag personligen. Jag kunde komma på mig själv nästan springandes på något shoppingstråk halvt andfådd av min fanatiska takt, påsarna flygandes bakom mig och samtidigt Erik en meter bakom mig helt oföståendes i vad som sker. Så kom jag på mig själv, lugnade ner mig, tänkte över mitt beteende och sänkte min puls med förmodligen 20 slag. Helt otroligt att man kan dras in i stressen utan att själv vara stressad. Jag frågade mig själv: Vad var det jag stressade över? Hade jag bråttom till något? Svaren blev som jag förväntande mig; nej. Nej, jag hade inte bråttom, jag hade absolut hela dagen på mig att gå i lugn takt i affärer men jag valde att stressa på.

Det jag vill komma fram till är:

1. Jag förstår att människor från andra städer/orter än Stockholms innerstad tycker vi 08:or är idioter som stressar så förbannat mycket hela tiden. De måste ha ruskigt kul när de är på besök och ser våra irriterade miner för att de råkar stå i vägen i rulltrappan när vi vill springa hela vägen för att komma fram till vad? Tunnelbanan vi håller på att missa som kommer inom 2 minuter igen? Ironiskt.

2. Julstressen tar bort julglädjen. Helt och hållet. Mammor som får panik över att de ej hittar rätt tröja i rätt färg, pappor som inte hittar rätt leksaker till deras redan bortskämda lilla son. Pojkvänner som inte tycker att det dyraste verkar vara dyrt nog åt deras prinsessor eller döttrar som inte hittar den perfekta gåvan åt deras föräldrar. Vad är perfekt egentligen? Det materiella har helt och hållet tagit över julen och det tycker jag är ett sorgligt tecken. Jag kan tyvärr inte påstå att jag skiljer mig mycket från mängden, men är man medveten om hur man fungerar så kan man alltid förbättra hur man egentligen beter sig, right?

3. Stämningen! Jag föreställer mig julen som vacker, lugn och stressfri. Men konstigt nog är det just stress julen har kommit att handla om. Vem har den perfekta klänningen? Vem lagar den bästa julskinkan och vad händer om man mot förmodan blir ensam på julafton? Dilemma? Ta en dag på stan och försök att vara uppmärksam på hur alla beter sig. Försök att hitta minst 5 människor som inte går  ruskigt fort. Försök att hitta en person som ler vänligt mot dig förutom någon som säljer produkter eller försök att hitta någon som verkligen sprudlar av glädje för att det är jul.

Dåså, god jul på er och känn ironin flöda när julafton närmar sig utan varken snö eller kyla..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback