Konsten i att vara konstig

Funderar nästan på att bli konstnär, tänk er: En pensel, ett litet stafli, en duk sen är det klart. Bonusen är att kunna dricka vin konstant och skylla på just konsten, konstnärssjälar.. Att kunna lyssna på jazz på högsta volym och skylla på konsten, att kunna göra dumma knäppa saker och skylla på konsten. Att kunna få utbrott, kreativa utbrott och skylla på konst. Att kunna måla en prick på en duk och känna sig nöjd, smutta på vinet, bli poetfull under arbetstid och skylla på konsten.. Ahh, jag gillar det mina vänner. Mamma säger att jag är en konstnärssjäl. Det har hon alltid sagt medan jag har vridit och vänt på det hela utan att riktigt kunna få det att gå ihop. Jag kanske är en allkonstnär då? Jag målar tavlor (kopiöst fula), jag skissar, jag syr, jag gör konst av tyg, jag bygger saker, jag installerar konstverk i mitt rum, jag vill vara fri alltid, konstant och hela tiden, jag sysslar med handarbete när jag har tid och bygger lustiga tavlor med hammare, spik och kedjor. Jag ser en kjol i en klocka, en fågel i en tunnelbana och vill drapera världen i svart tyll. Konstnärssjäl nej, konstig själ ja. Godnatt, allt tänkande gör mig yr.  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback