Dra ner min fart

Att gå ut från rummet, ut på gatan, att allt därute fortfarande rullar på. Att allt är som vanligt igen. Att alla är lika glada, shoppar lika mycket, dricker rosé på Sturehof, lagar middag som vanligt, grillar, pratar, tränar, planerar. Att allt är som vanligt när inget egentligen är det. Allt kretsar inte kring en enda individ. Men jag vet inte, ibland känns det som att stå stilla mitt i och allt annat händer runt omkring i en superfart som inte går att sakta ner. Jag vill sakta ner, åka långsammare på min resa och uppleva. Ingen ångest.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback