Ensam med lampan tänd

En förbannat lång natt. Alldeles för lång. Har haft en orolig känsla i kroppen under ett par dagar. Har känt mig riktigt jävla ensam. Tomt har det varit, tomt och läskigt. Känner mig som en tioåring som ligger med lampan tänd hela natten och letar skuggor. Drömt mardrömmar. Nu vältrar jag mig i självömkan, härligt! Nu ska jag ner på stan och luncha med min grävarvän, sedan stan med Elin. Letar ny jacka. Jag bryr mig inte.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback