Jag vill inte mata honom

Kämpar emot att gå och sova. Vill inte, inte ännu. Men är för trög för att verkligen göra något. Och med vem? Tittar jag ut är det heldött, här inne är det heldött, TV: n är på men alla program är värdelösa. Musiken har jag hört tusen gånger om. Ska egentligen upp tidigt imorgon och öppna mitt spärrade träningskort. Dom har spärrat det, jag har tydligen varit olydig. Skäms på mig och dra åt helvete med dom. Fick ett trist besked idag, är inte alls glad. Känner mig som skit. Kan inte hantera det och ville aldrig inse att det kommer att ske. Vill inte. Tvingade mig själv att tänka på det, verkligen känna. Hatar egentligen att känna, får svårt att andas och bröstet liksom krampar. Vill kura ihop mig till en liten boll och bara försvinna ett tag, stänga av och bli en plutt. En plutt som kännner utan det där onda. Det kanske inte går, det kanske måste få göra ont. Men är rädd att det aldrigg ska sluta göra ont om man öppnar upp för det. Jag vill inte mata den känslan, få honom att stanna och tro att han är okej. Nej. Han är inte okej, han får ställa sig på kö likt de andra. Just nu vill jag inte ha honom överhuvudtaget. Det räcker för idag. Ska nog läsa, läsa om annat och försvinna för natten.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback